Nödvändighet Synonymer Betyder Uttal

• grundförutsättning

Hur används ordet nödvändighet

1. Gerundivum (ej att förväxla med gerundium) är en infinit verbform som fungerar som ett adjektiv. Gerundivum påträffas i exempelvis latin, där det uttrycker önskvärdhet eller nödvändighet och i regel har passiv betydelse. (källa)
2. Fantasi i denna mening, som inte är begränsad till åtkomst av exakta kunskaper av kraven i praktisk nödvändighet, är upp till en viss punkt fri från objektiva begränsningar. Förmågan att föreställa sig själv i en annan persons ställe, är väldigt viktigt för sociala relationer och förståelse. Albert Eistein sade: "Fantasi ... är viktigare än kunskap. Kunskapen är begränsad. Fantasin omsluter världen.". (källa)
3. De smaksensationer dessa beskrivningar ger läsaren blir med nödvändighet mycket individuella. (källa)
4. Kant är den förste som använder uttrycket "tinget i sig" om det "ting" som han menar vara orsak till vår empiriska värld. Från detta "ting" hämtar subjektet de sinnesintryck som det gör till sin upplevelse, genom att använda sina två åskådningsformer (tid och rum) och sina tolv förståndskategorier (enhet, mångfald, totalitet, realitet, negation, begränsning, ting, orsak, gemenskap, möjlighet, tillvaro och nödvändighet). Att vi inget kan veta om hur detta "ting" är beskaffat, innebär för Kant inte att det skulle kunna vara icke-existerande. Ty de framträdelser som den empiriska världen utgörs av måste, menar han, motsvaras av något som existerar oberoende av den. Det kan så att säga inte finnas framträdelser utan "något" som framträder, och som i sig är något annat än själva framträdelsen. (källa)
5. Kausalitet, eller orsakssamband, innebär en form av nödvändighet i relationen mellan empiriska fenomen (ting eller händelser). Om kausalitet råder mellan två fenomen, kallas det ena orsak och det andra verkan. Statistiska samband kan sakna orsakssamband: två relaterade händelser kan till exempel bero på en tredje händelse. Relationens nödvändighet uttrycks i vetenskapliga lagar som i sin tur bygger på naturlagarna. (källa)
6. Könsidentitet är en persons självidentifierade kön, en persons subjektiva upplevelse av att tillhöra ett visst kön. Könsidentiteten är inte med nödvändighet baserat på biologiska fakta, oavsett om de är objektiva eller antagna, inte heller behöver den vara kopplad till personens sexuella läggning. De möjliga könsidentiteterna en person kan ha kan anses vara: manlig, kvinnlig, både manlig och kvinnlig, mittemellan (ickebinär) eller varken manlig eller kvinnlig. (källa)
7. Nödvändighet (Begränsat kapital, inget fordon, har missat buss/tåg, eget fordon har gått sönder etc.). (källa)
8. Produktionen av en lågbudgetfilm kan huvudsakligen ha två orsaker - framför allt är en låg budget ofta en nödvändighet bland ännu icke erkända filmskapare och bland annat Svenska Filminstitutet har startat vissa debutantprojekt med lågbudgetfilm, men det förekommer även att filmskapare av artistiska skäl väljer att producera en film med minimalistiska förutsättningar, ett sådant exempel är Lukas Moodyssons Ett hål i mitt hjärta. Det kan också vara att etablerade filmskapare vill berätta en historia som av finansiärer inte bedöms som tillräckligt intressant. Exempel på sådana är Ingmar Bergmans Det sjunde inseglet, som tvangs göras med liten budget på rekordkort tid och sedan blev en av filmhistoriens mest uppmärksammade filmer internationellt, liksom hans Viskningar och rop, där de medverkande tvangs satsa sina eventuella gager för att kunna genomföra den i det svenska 1970-talets politiska oro. Man kan också välja att göra lågbudgetfilm för att få oberoende att experimentera med form och innehåll. Bland framgångsrika exempel på detta finns amerikanske David Lynchs tidigare filmer eller mycket av tyske Rainer Werner Fassbinders väldiga produktion. (källa)
9. Hermansson beskriver även hur maktdelningens konstitutionalism och krav på rättssäkerhet kan komma i konflikt med folksuveränitetsprincipen. Så tolkar även Sven-Ola Lindeberg grundlagen — att all makt utgår från folket är enligt honom oförenligt med maktdelning. I USA, vars grundlag brukar framhållas som urtypen för en konstitution som bygger på maktdelning, menas tvärt om att både folksuveränitetsprincipen och maktdelning är deras grundval, och att dessa båda principer är kompatibla eftersom folket delegerar sin makt genom representativ demokrati. Att parlamentarism skulle av nödvändighet utesluta maktdelning, har också vederlagts av Cameron och Falleti vid American Political Science Association (2004), där Storbritannien menas ha en maktdelning, men utan check-and-balances som kännetecknar USA. Enligt denna uppfattning uppstod felläsningen av Montesquieu vid tillkomsten av USA:s konstitution och av politiska skäl. (källa)