Vad betyder och hur uttalas närstudie
Närstudie uttalas när|studie.
Ordformer och varianter av närstudie
Singular
- närstudie
- obestämd grundform
- närstudies
- obestämd genitiv
- närstudien
- bestämd grundform
- närstudiens
- bestämd genitiv
Plural
- närstudier
- obestämd grundform
- närstudiers
- obestämd genitiv
- närstudierna
- bestämd grundform
- närstudiernas
- bestämd genitiv
Närstudie är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet närstudie
Mästersångaren mäter 15-16,6 cm, har lång svart stjärt med yttre vita stjärtpennor, mörkgrå till svart hjässa, svarta ögontäckare, grå rygg och vingovansida, vit strupe och smutsvitt bröst med svagt beigetonade kroppssidor. Den adulta fågeln har ljust öga. Den är mycket lik herdesångaren och går inte att skilja från denna utan sång eller längre närstudier. Vidare påminner den också mycket om arabisk sångare (Curruca leucomelaena).
Deras intresse för medeltidens bilder och berättelser förenades med ett starkt engagemang i samtidens sociala frågor. Konsten präglades av motsättningar. Religiositet och fantasier om svunna tider förenades med radikala politiska uppfattningar och närstudier av naturen och omgivningen. I centrum stod de eviga frågorna om kärlek, passion, svek och död. Konstverken präglades av djupt allvar men också av ett starkt patos, oavsett om det uttrycktes i måleri, teckning, fotografi eller konsthantverk.
Sociolingvistikens tidiga år, från 1960-talet och framåt, präglades av ett språkcentrerat fokus, där uppmärksamhet ofta fästes vid hur språklig interaktion varierar på basis av bland annat klass, kön, etnicitet, ålder och geografisk härkomst. Under senare år har detta fokus breddats med en mer samhällsfokuserad ansats, där språkets roll i sociala processer står i förgrunden. Här kombineras ofta närstudier av hur människor använder språk med större frågor om globalisering, flerspråkighet eller teknologins inverkan på människors kommunikation. Andra exempel på nyare inriktningar är språkliga landskap, exempelvis om språks synlighet i offentliga rum, och språkideologiska samhällsdebatter, exempelvis om specifika grupper och deras sätt att använda språk.
Boken innehåller skönlitterära skildringar av Pol Pots liv, liksom återgivna intervjuer och en närstudie av den svenska vänskapsföreningen för Demokratiska Kampuchea. Dess frontfigur Jan Myrdal avböjde intervju med författaren.
