Vad betyder och hur uttalas nödhjälpsarbete
Nödhjälpsarbete uttalas nöd|hjälps|arbete.
Ordformer och varianter av nödhjälpsarbete
Singular
- nödhjälpsarbete
- obestämd grundform
- nödhjälpsarbetes
- obestämd genitiv
- nödhjälpsarbetet
- bestämd grundform
- nödhjälpsarbetets
- bestämd genitiv
Plural
- nödhjälpsarbeten
- obestämd grundform
- nödhjälpsarbetens
- obestämd genitiv
- nödhjälpsarbetena
- bestämd grundform
- nödhjälpsarbetenas
- bestämd genitiv
Nödhjälpsarbete är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet nödhjälpsarbete
Nödhjälpsarbete är ett sätt för samhället att ge arbete åt individer som har svårt att på annat sätt hitta egen försörjning.
Det var dock inte förrän efter första världskriget (1914–1918) som åtgärder blev av nöden. Arbetslösheten som 1918 var 4,6 % hade 1922 ökat till 34,3 %. Därför insattes nödhjälpsarbete, man beräknar att närmare 35 000 man detta år var sysselsatta med vägbyggen, dikning av våtmarker och skogsarbete. Lönen var ungefär 75 % av den normala för grovarbete. Man bodde i baracker, ofta långt från hemorten och den som vägrade ta ett nödhjälpsarbete blev utan all ersättning.
Många vägar och broar blev på detta sätt byggda fram till början av 1930-talet, när en ökande produktion kunde ge sysselsättning åt de flesta. Så kallade AK-vägar finns i stora delar av Sverige, de känns ofta igen på sin rakhet och sina ofta tvära kurvor. De representerar en epok mellan "kostigarna" och moderna tiders avsiktligt böjda motorvägar och landsvägar, så kallade klotoider. I Norrland byggdes många cykelstigar som nödhjälpsarbeten, dessa kallades i folkmun för svältsnören.
I början av 1930-talet ersattes nödhjälpsarbetena av beredskapsarbeten.
