Vad betyder och hur uttalas nylänning
Nylänning uttalas ny|länn|ing -en -ar.
Ordformer och varianter av nylänning
Singular
- nylänning
- obestämd grundform
- nylännings
- obestämd genitiv
- nylänningen
- bestämd grundform
- nylänningens
- bestämd genitiv
Plural
- nylänningar
- obestämd grundform
- nylänningars
- obestämd genitiv
- nylänningarna
- bestämd grundform
- nylänningarnas
- bestämd genitiv
Nylänning är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet nylänning
När sången först dyker upp med texten "Ja må han leva" i tryckt form är det framför allt i studentsångböcker, ofta då som tillägg till sången "Det var i vår ungdoms fagraste vår". Det äldsta belägget är i den finländska "Nylänningarnas sångbok" 1914. Nästa gång den förekommer i tryck är i "Skogis visbok" från 1918, och där står den självständigt men med ett tillägg: "Aldrig, aldrig ska' vi glömma honom...". I senare studentsångböcker finns tillägget "Aldrig, aldrig ska' vi skiljas åt...". Sången står oftast under rubriken "Dryckesvisor". Melodin, "Venus Minerva", var också känd för dåtidens studenter genom Olof Thunmans text "Lämner gemaken" som sjungs till samma melodi.
Årsdagen firas den 18 april till minne av slaget vid Siikajoki. Honnörsmarsch är "Nylänningarnas marsch". Brigadens fana har Nylands grevliga vapen på blå botten med gula pfalziska eldtungor. Siikajokikorset är ett minneskors som Nylands brigads beväringar har rätt att bära efter en viss tjänstgöringstid.
År 1850 beboddes ön av 155 personer, efter att ha nykoloniserats hundra år tidigare av bland annat nylänningar. Folkökningen var stor detta decennium, ty år 1858 bodde på Nargö 188 invånare, de flesta estlandssvenskar. Åren 1853–1856 uppförde öborna ett nytt kapell, men man tillhörde den svenska församlingen S:t Mikael i Tallinn. År 1879 föddes Bernhard Schmidt på ön av estlandssvenska föräldrar, sedermera känd tysk optiker. I början av 1900-talet hade befolkningen stigit till omkring 400, varav över hälften var estlandssvenskar.
Hon anses vara författaren till "Een annor Ny wijsa" från 24 juli 1651. Poemet handlar om en kvinna under trettioåriga kriget. Den trycktes i Nylänningen 1896. Hon var enligt uppgift gift med major Axel Paulj Liljenfeldt.
