Officerskår Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder officerskår, varianter, uttal och böjningar av officerskår

Officerskår synonym, annat ord för officerskår, vad betyder officerskår, förklaring, uttal och böjningar av officerskår.

Vad betyder och hur uttalas officerskår

Officerskår uttalas of|fic|ers|kår och är ett substantiv.

Ordformer av officerskår

Singular

officerskår
obestämd grundform
officerskårs
obestämd genitiv
officerskåren
bestämd grundform
officerskårens
bestämd genitiv

Plural

officerskårer
obestämd grundform
officerskårers
obestämd genitiv
officerskårerna
bestämd grundform
officerskårernas
bestämd genitiv

Officerskår är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet officerskår

  1. Underbefälen indelades genom reformen antingen som plutonsofficerare eller som gruppchefer, vilket var en separat befälskår för de lägsta befälsgraderna, dock utan att benämnas som officerskår. (källa)
  2. Regementsofficer var en befälskår som skapades vid 1972 års tjänsteställningsreform i Krigsmakten, då den tidigare officerskåren upphörde. Befälskåren regementsofficerare skall ej att förväxlas med befälsnivån regementsbefäl, då regementsofficerare även kunde vara kompanibefäl. (källa)
  3. Mässen var den plats där officerare intog sina måltider och sitt kaffe. Där kunde de träffas för samtal och avkoppling när tjänsten tillät. Mässen var också den plats där regementschefen kunde samla officerskåren för genomgångar. Under fritid kunde mässen utnyttjas för fester. Mässen blev därför av central betydelse för regementet och en plats där de historiska rötterna kunde bevaras, där minnen i form av tavlor, priser och gåvor kunde bevaras och ställas ut. På översta våningen fanns även så kallade fänriksrum. Där bodde de yngsta officerarna som ännu inte hunnit skaffa bostad i staden. (källa)
  4. Med fänrik som den lägsta tjänstgöringsgraden i yrkesofficerskåren motsvarade systemet med grader i princip de som funnits i den före 1972 existerande officerskåren. Det förelåg dock en signifikans i att yrkesofficerskåren var ett enhetsbefälssystem, medan den tidigare officerskåren varit en del av ett trebefälssystem tillsammans med underofficers- och underbefälskårerna. Även de yrkesanställda gruppcheferna som hade blivit en egen personalkategori på 1970-talet fasades ut före 1983, vilket innebar att samtliga grader under fänrik istället kom att bestå av värnpliktiga. (källa)
  5. Sociala förhållanden i den brittiska armén 1750-1815 behandlar befälsstruktur, karriärvägar och befälets klasstillhörighet i den brittiska armén från mitten av sjuttonhundratalet till Napoleonkrigens slut. Den brittiska armén var en värvad armé. De flesta soldater var unga män från de lägsta samhällhällsklasserna som inte kunde finna sin försörjning på den civila arbetsmarknaden. Underofficerarna utgjordes av befordrade soldater från manskapsklassen och delade därför deras sociala bakgrund. Läskunnighet var ett grundläggande krav och för högre underofficerstjänster krävdes även skriv- och räknekunnighet. Ungefär tio procent av officerskåren utgjordes av befordrade underofficerare, men de flesta officerare kom från de högre samhällsklasserna. Aristokratin och gentryn var överrepresenterade i de högsta graderna, men de flesta officerare kom från en bakgrund av mindre jordägare eller var söner till präster, advokater, läkare eller framgångsrika köpmän. Ackordssystemet var den mekanism som möjliggjorde den sociala sorteringen inom officerskåren. (källa)
  6. Sociala förhållanden i den franska armén under 1700-talet behandlar befälsstruktur, karriärvägar och befälets klasstillhörighet i den franska armén under 1700-talet, både under l'ancien régime och efter den franska revolutionen. Nästan nio tiondelar av den kungliga arméns manskap kom från allmogen eller arbetarklassen. Underofficerarna rekryterades från manskapet, men trots det kom en tredjedel av undeofficerskåren ur det lägre borgerskapets och de högre samhällsklassernas led. Inom officerskåren fanns det i praktiken tre karriärvägar beroende på officerens sociala ursprung. Den förnämsta, för officerare ur aristokratin, ledde till regementschefsposten vid unga år, den normala officerskarriären var vanligen förbehållen lågadeln och ledde till kaptensgraden och med svårighet även till högre grader. Befordrade underofficare kunde som högst nå kaptensgraden. Den franska revolutionen ledde till ett massivt förborgerligande av officerskåren. (källa)
  7. Militära grader återinfördes 1935. Samtidigt infördes en ny uniform för officerskåren. Olika varianter fanns för flygofficerare, pansarofficerare och övriga officerare. Flygofficerare och pansarofficerare fick en vapenrock med nedvikt krage vilken skulle bäras med vit skjorta och slips. Vapenrocken och byxorna var mörkblå för flyget och stålgrå för pansartrupperna, med respektive blåa och röda passpoaler vid kragens och uppslagens kanter samt i byxsömmen. Som arbetsdräkt bars sommartid en khakifärgad fältvapenrock. Övriga officerare fick en enkelknäppt vapenrock med nedvikt krage i khaki. Kragen och ärmuppslagens kanter hade passpoaler i truppslagsfärgen. På kragen fanns sydda kragspeglar för gradbeteckningarna. Byxorna var i khaki, men ridbyxorna var blå för kavalleriet och ridande artilleriet och mörkblå för övriga truppslag, bägge med passpoaler i truppslagsfärg. Skärmmössan var blå för flygofficerare, stålgrå för pansarofficerare och khaki för övriga officerare, med blått band mellan kullen och skärmen och passpoaler i truppslagsfärger. Båtmössa med passpoaler, blå för flyget och khaki för resten av armén infördes även. Officerarna fick också en ny dubbelknäppt kappa med synliga knappar, blå för flygvapnet, stålgrå för pansartrupperna och grå för resten av armén. (källa)
  8. Hedersdomstol (ty. Ehrengericht), en domstol, som upptar till behandling sådana mål rörande officerare, vilka inte kan dras inför vanlig domstol, men anses beröra hela officerskårens heder. (källa)
  9. Kompaniofficer var en befälskår som skapades vid 1972 års tjänsteställningsreform i Krigsmakten, då den tidigare underofficerskåren upphörde. Befälskåren kompaniofficerare skall ej att förväxlas med befälsnivån kompanibefäl, då även regementsofficerare kunde vara kompanibefäl. (källa)
  10. Militär verksamhet har för adeln varit en dominerande syssla i de flesta europeiska länder under rådande krig. Det adliga inslaget i officerskårerna inom många europeiska länders arméer var betydande ännu långt in på 1900-talet. Fram till första världskrigets utbrott 1914 fanns i vissa monarkier militära rangförband med officersrekrytering uteslutande från adliga familjer. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.