Vad betyder och hur uttalas ofredstid
Ofredstid uttalas o|freds|tid.
Ordformer och varianter av ofredstid
Singular
- ofredstid
- obestämd grundform
- ofredstids
- obestämd genitiv
- ofredstiden
- bestämd grundform
- ofredstidens
- bestämd genitiv
Plural
- ofredstider
- obestämd grundform
- ofredstiders
- obestämd genitiv
- ofredstiderna
- bestämd grundform
- ofredstidernas
- bestämd genitiv
Ofredstid är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet ofredstid
För att stärka konungadömets politiska myndighet och i synnerhet dess ekonomiska oavhängighet arbetade hon kraftigt och ihärdigt på att försvaga aristokratins stora makt, genom egendomsköp och byten samt genom att tvinga adelsmännen återlämna de under Valdemars och Albrekts ofredstider erhållna krono- och skattegodsen (i Sverige genom reduktionsbeslutet 1396). Då aristokratins makt var störst i Sverige, framträdde också där hennes strävan i denna riktning tydligast. Däremot var hon mycket frikostig med sina gåvor till biskopar, kyrkor och kloster. Särskilt gynnade hon Birgittinorden: hon var mycket verksam för Birgittas kanonisering 1391 och lät 1403 inskriva sig i Vadstenanunnornas brödraskap, där hennes fostersyster, Ingegärd, länge varit abbedissa. Det finns inte något skäl att tvivla på Margaretas uppriktiga fromhet, och de senare legendariska beskyllningarna mot henne för osedlig vandel är säkerligen förtal. Att hon 1402 lät bränna den tyske bedragare på bål, som sade sig vara hennes avlidne son, överensstämde fullständigt med tidens tänkesätt och bruk.
Ortnamnets ursprung är inte helt klarlagt. Att förleden Mot syftar på vägmöte eller vägkors är oomtvistat. Efterleden -ala uttyds vanligen helgedom. Motala betyder enligt denna tolkning 'helgedomen vid vägmötet'. Enligt en senare framförd teori av Lennart Elmevik syftar al utifrån grundbetydelsen 'skydd, värn' på en plats för gemensamma aktiviteter som rätts- och kulthandlingar och kanske också som tillflyktsort i ofredstider, dock främst i namn där al fungerar som förled. Motala skulle i så fall betyda 'samlingsplatsen vid vägmötet'. Båda tolkningarna antyder att Motala var en central plats för befolkningen i denna del av Östergötland. Stefan Brink har framfört hypotesen att al avser en betydande byggnad eller hall för gemensamma aktiviteter inom en bygd såsom fester, sammankomster och kulthandlingar. Hugo Karlsson utesluter inte att efterleden -ala kan vara terrängordet ål som står för "ränna, strimma, rand, revel, långsträckt ås". Motala ström omges både i norr och söder av långsträckta höjder. I norr ligger hemmanet Bondebacka högt över Motala ström, i söder finns det högt belägna området Brinken med Brinkebacken. I dess närhet har funnits en galgbacke och avrättningsplats.
Ett antal namn med efterledet -ala finns i Hälsingland, Uppland, Västergötland och Östergötland. -ala är en pluralform av -al som sedan länge har ansetts betyda 'hedniskt tempel'. Tre sockennamn, Fryele, Friel och Fröjel, har efterleden -el, -ele, som kommer av -al. På senare tid har denna uppfattning ifrågasatts. Istället har en betydelse 'samlingsplats i ofredstider' framförts som möjlig. Ovannämnda -ala ska inte förväxlas med det finska -la i till exempel Pajala. Det finska -la är en boplatsangivande ändelse. Det finns också några "falska" -ala med andra betydelser i Uppland, Södermanland och Närke.
