Förskräcklig Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder förskräcklig, varianter, uttal och böjningar av förskräcklig

Förskräcklig synonym, annat ord för förskräcklig, vad betyder förskräcklig, förklaring, uttal och böjningar av förskräcklig.

Synonymer till förskräcklig

Vad betyder och hur uttalas förskräcklig

Förskräcklig uttalas för|skräck|lig och är ett adjektiv -t -a.

Ordformer av förskräcklig

Böjning (i positiv) förskräcklig en ~ + subst. förskräckligt ett ~ + subst. förskräckliga den/det/de ~ + subst. förskräcklige den ~ + mask. subst. Komparation förskräckligare en/ett/den/det/de ~ + subst. förskräckligast är ~ förskräckligaste den/det/de ~ + subst.

Förskräcklig är ett adjektiv

Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).

Andra språk

Förskräcklig på Engelska

  • frightful - a frightful noise

Hur används ordet förskräcklig

  1. En novell i skräckantologin Den förskräckliga apan av Stephen King, benämnd "Morning Deliveries (Milkman No. 1)", handlar om ett mjölkbud som dödar människor genom att lämna "överraskningar" (gift, giftgas, giftspindlar etc.) i deras mjölkflaskor. (källa)
  2. Skillingtryck syftar alltså på själva trycksaken men i praktiken förknippas termen ofta med en särskild sorts visor, i synnerhet sådana som berättar om "sorgeliga saker" och förskräckliga brott. Ofta är det sentimentala visor ur den sena skillingtrycksrepertoaren som får bära bilden av det typiska skillingtrycket, men i verkligheten har vistrycken innehållit en stor variation av genrer och stilar: kungahyllningar, psalmer, humoristiska visor, nyhetsvisor och propaganda med mera. (källa)
  3. I det Östromerska riket kom dock patriarken att fortsätta utse kejsare fram till Konstantinopels fall 1453. Furstar i slaviska ortodoxa riken har kallat sig tsar sedan åtminstone Peter I av Bulgarien på 900-talet och i Ryssland sedan Ivan den förskräcklige på 1500-talet. När den ryske tsaren Peter den store lade sig till med titeln imperator (kejsare), ansåg han sig, likt Karl den store från Västrom på sin tid, överta en kejserlig succession från Östrom. För detta fanns det även vissa dynastiska argument: en dotter till den siste östromerske kejsaren hade gift sig med en tidigare rysk tsar. Båda väldena tillhörde dessutom den ortodoxa kristendomen. (källa)
  4. I Ryssland användes titeln tsar 1547–1721 och har ofta översatts till svenska som "kejsare", men har också ofta använts som det är. Den förste ryske härskaren som kröntes till tsar var Ivan IV, mera känd som "Ivan den förskräcklige". Från 1721 var den officiella titeln på ryske monarken Божию Милостию, Император и Самодержец Всероссийский ("Av Guds Nåde, Kejsare och självhärskare över alla ryssar") enligt beslut av Peter den store, som inte ville att det skulle råda något tvivel om att hans titel var kejserlig. Titeln tsar fortsatte dock också att användas, om än inofficiellt. Från 1815 ingick Polen i det ryska väldet och kejsaren kallade sig tsar av Polen, något som dock på svenska officiellt (i svenskspråkiga lagtexter i det likaledes ryska Finland) blev "kung av Polen". Titeln avskaffades i Ryssland i samband med revolutionen 1917. Tsaren brukade också kallas för "lillefar" av ryssarna, ett epitet som senare också kom att användas om Josef Stalin. (källa)
  5. I äldre tid, framför allt i folkmun, användes ofta binamn som karaktäriserade innehavaren som tillägg till förnamn(en). Ett binamn kan härledas på många olika sätt, till exempel innehavarens yrke (Petter Skomakare), utseende (Halfdan Långe), egenskap (Ivan den förskräcklige) etc. Till skillnad från namnen givna av föräldrarna (för- och släktnamn) är binamn oftast givna av personens omgivning. Ibland fogades binamnet ihop med ett förnamn, till exempel Smed-Per eller Torpar-Erik. De flesta i det gamla bondesamhället saknade dock binamn. De identifierades i stället vanligen genom en upplysning om var de bodde, Nils i Backa, Börta i Sörtorp, och så vidare. Fortfarande används sådana namn i vissa områden: Jurmo-Per, Brunskärs-Maja, Aspö-Erik. (källa)
  6. Bojarerna motarbetades och deras egentliga makt krossades av Ivan III och Ivan IV "den förskräcklige". "De sju bojarerna" låg dock bakom tillsättandet av en ny härskare under Stora oredan 1603-1613. Denne blev Mikael Romanov. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.