Indragningsstat Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet indragningsstat

1. Korsman gjorde ursprungligen militär karriär och blev vid avskaffandet av det finländska indelningsverket 1868 kapten på indragningsstat. Under 1870-talet grundade han i Åbo flera rederier för kusttrafik, men flyttade 1878 till Hangö, där han blev redare för ångfartyget S/S Express, vilket på linjen Hangö–Stockholm var det första finländska fartyget i regelbunden vintertrafik. Åren 1880–1890 var Korsman även direktör för badinrättningen i Hangö. (källa)
2. Planck blev efter avslutade universitetsstudier domare, men trädde som ledamot av hannoveranska lantdagens andra kammare och i sin skrift Die verbindliche Kraft der Verordnung vom 1. Aug. 1855 i opposition mot dåvarande kungliga hannoveranska regeringen och blev dömd till suspension samt ställdes någon tid därefter på indragningsstat. År 1863 återinträdde han emellertid i aktiv tjänst som Obergerichtsrat. Efter kriget och Hannovers införlivande med Preussen invaldes han i Nordtyska förbundets konstituerande riksdag och preussiska lantdagen, men tvingades snart, på grund av försämrad syn, att lämna den aktiva politiken. (källa)
3. Östling avlade provisorsexamen 1908 och blev filosofie doktor 1914. Han blev 1915 docent i kemi vid Helsingfors universitet och var adjunkt i kemi från 1923 till 1938, då hans tjänst sattes på indragningsstat eftersom han inte klarade det finska språkprovet. Han var verksam vid läkemedelsfabriken Medica, dess tekniska chef från 1944. Han tilldelades professors titel 1938. Han publicerade studier inom organisk kemi. (källa)
4. Wibeck blev filosofie kandidat i Lund 1901 och utexaminerades från Skogsinstitutet 1904. Han var dels verksam i praktiskt skogsbruk, där han tjänstgjorde inom Domänstyrelsen och skogsstaten, dels vid Skogshögskolan, där han blev docent 1920och var lärare i zoologi 1935-43. Wibeck blev jägmästare i Storbackens revir 1916 och i Örbyhus revir 1931, övergick till indragningsstat 1934 och till pensionsstat 1941. Sitt betydelsefullaste arbete i den svenska skogsvårdens tjänst verkställde han i egenskap av föreståndare för den vid Statens skogsförsöksanstalt inrättade avdelningen för föryngringsförsök i Norrland. Wibecks undersökningar där bidrog till att skapa klarhet i många för det nordsvenska skogsbruket mycket viktiga problem. Han publicerade ett betydande antal värdefulla uppsatser på det skogsvetenskapliga området. Flertalet av dessa berör föryngrings- och fröproveniensfrågor, en del ornitologiska ämnen. Wibeck var styrelseledamot av Svenska Naturskyddsföreningen 1927-43 och redaktör för Sveriges natur 1935-38. Han blev ledamot av Kungliga Lantbruksakademien 1930 och erhöll professors namn 1953. (källa)