Markant Synonymer Betyder Uttal

• avsevärd
• avsevärt
• framträdande
• märkbar
• påfallande
• påtaglig
• påtagligt
• skarp
• stark
• stor
• tydlig
• utpräglad
• uttalad

Hur används ordet markant

1. Antalet fall av den så kallade papegojsjukan – som smittar människor via fåglars avföring – har ökat markant i vinter.– Det är betydligt fler än det tidigare varit under en säsong, säger Anders Wallensten på Folkhälsomyndigheten. (källa)
2. Antalet fall av den så kallade papegojsjukan – som smittar människor via fåglars avföring – har ökat markant i vinter. (källa)
3. Grävmaskiner består av en undervagn, överdel samt aggregatdel. Överdelen har en motor- och hyttdel som fritt kan roteras i förhållande till undervagnen. Själva grävarbetet utförs med grävaggregatet som är uppbyggd av två fasta länkar, bom respektive sticka/skaft, som manövreras med hydraulik som ännu fram till i början på 1960-talet manövrerades av stålvajrar och vinschar som drog upp skopan. Den senare typen benämndes "Lingrävare". På riktigt stora grävmaskiner kan stålwire fortfarande förekomma. På senare tid har så kallad "trippelbom", "knäckbom" eller "citybom" kommit till användning, där en extra, hydrauliskt manövrerad led lagts in där "monobommen" är böjd. Istället för skopor kan även andra typer av redskap, som till exempel tjälkrok, asfaltskärare, grip, eller pallgafflar anslutas till redskapsfästet som vanligtvis (på maskiner upp till cirka 50 tons totalvikt) är hydrauliskt reglerat. Under de senaste tio åren har förekomsten av eftermonterade skördaraggregat (se Skogsmaskin) på grävmaskiner ökat markant, detta som ett bra komplement vintertid då vanliga grävarbeten ofta står still. En annan bidragande orsak är att en sådan maskin är billigare än en komplett skördare. Grävmaskinen används som markberedare där marken kräver att den bereds med grävmaskin, detta kan bero på flera olika orsaker: vattenrik mark, område med risk för uppfrysnig av plantor, eller när man har gjort andra ingrepp i skogen med grävmaskin som stubbrytning och dikesrensning på kallytor. (källa)
4. "Charles Bonnet syndrom" är hallucinationer som drabbar synskadade men mentalt friska personer just på grund av brist på naturliga synintryck. Sådana hallucinationer kan bestå av färgade rutor som rör sig, men är ofta figurer, ansikten – ibland deformerade – eller en sorts tecknad film. Innehållet är helt anonymt för personen, vilket markant skiljer det från psykopatologiska hallucinationer. Ungefär 10 % av de synskadade eller blinda tros uppleva sådant (vissa källor anger ända upp till 30 %). De allra flesta är dock mycket ovilliga att erkänna det, av rädsla för att stämplas som sinnessjuka. (källa)
5. Hasselmusen vistas huvudsakligen i träd. Varje individ har ett revir med en radie på 150–200 meter. Reviret markeras med urin och sekret från analkörtlarna. Sommarboet, som byggs av löv, mossa, torrt gräs ormbunkar och andra växtdelar, fästs på grenarna av någon tät buske, upp till 5 meter över marken. Vintern tillbringar den i ett väl ombonat bo under trädrötter, i trädhål och liknande. Under vinterdvalan sjunker kroppstemperaturen markant. (källa)
6. En annan debattör i hemmafrufrågan, Monica Boëthius, beskrev det som samhällsekonomiskt oförsvarbart att många kvinnor inte förvärvsarbetade. I en debattbok ställde Boëthius frågan Har vi råd med fruar? Kvinnorna utgjorde, enligt Boëthius, en underutnyttjad arbetskraftsreserv, som om den togs i anspråk markant skulle kunna öka hushållens köpkraft och levnadsnivå. (källa)
7. Idag används orden kätteri och heresi nästan bara för att beskriva inställningar i historisk tid. Möjligen kan de användas om de läror som markant avviker från klassisk kristendom, det vill säga sådant som bryter mot de trossatser som delas av alla de stora kyrkofamiljerna. (källa)
8. Horstar är vanligt förekommande i geologiska gränsområden som Skåne. Där utgör horstarna i nordväst-sydöstlig riktning ett markant drag i landskapet, i gränslinjen mellan den nordeuropeiska plattan och den skandinaviska. (källa)
9. Tidig operation har visats minska dödligheten markant, vilket har gjort att många sjukhus har skapat en organisation för snabbt omhändertagande av personer som drabbats av en höftfraktur. Behandlingen är kirurgisk, och består antingen av att kirurgen ersätter hela/delar av ledhuvudet (artroplastik) eller opererar in spikar/skruvar/dylikt i benet (osteosyntes). Val av behandlingsmetod varierar beroende på exakt vart frakturen sitter, om den är felställd, om något/några blodkärl i ledhuvudet är skadade och patientens hälso-/allmäntillstånd. Utgångspunkten är en strävan efter att patientens gångförmåga ska återfåså fort som möjligt, då sängläge/immobilisering innebär förhöjd risk för (potentiellt livshotande, särskilt hos äldre) komplikationer. (källa)