Vanlig Synonymer Betyder Uttal

• allbekant
• alldaglig
• allmän
• frekvent
• frekvent förekommande
• generell
• gängse
• konventionell
• normal
• ordinär
• standard
• typisk
• vardaglig

Hur används ordet vanlig

1. Kristine har fått tabletter för att påskynda puberteten och för att ha en kontrollerad växt. Det är helt vanlig hormonbehandling som inte står på en förbjuden lista. Det går att jämföra med vanliga p-piller. (källa)
2. "Vi vet i dag att produktionen av kött har ett högre klimatavtryck än produktionen av vegetabilier. Men för en del blir det ökade intresset för vegetarisk mat bara en helt vanlig mattrend", säger Åsa Lannhard Öberg till DN. (källa)
3. Den ärftliga ögonsjukdomen PRA progressiv retinal atrofi har varit vanlig bland abessinierna. Men har tack vare ett medvetet avelsarbete – har PRA blivit mer och mer sällsynt. Numera finns ett tillförlitligt DNA-test att tillgå – bl. a. från vgl.ucdavis.edu – som kan påvisa om den aktuella genen är skadad eller inte. Man har över tiden använt ögonspegling som en metod att upptäcka sjukdomen när den brutit ut. Ögonspegling görs fortfarande regelbundet på alla avelskatter men har nackdelen att den kan påvisa sjukdomen först när den brutit ut. PRA utgör inget problem idag. (källa)
4. Efter absintens växande popularitet runt år 1900 blev spritdrycken ett alltför stort problem runt om i främst Europa. Drycken var inte längre enbart populär bland konstnärer och de högre samhällsskikten, den hade anammats av större delen av befolkningen, och supandet i allmänhet var uppe i ohyggliga kvantiteter (för övrigt jämförbara med dagens siffror). Det såldes mer absint än öl, och tillgången blev så stor att ett glas absint inte kostade mer än ett glas vin. Den största tillverkaren, Pernod Fils, tillverkade över 30 000 liter absint om dagen, och var absolut inte ensam tillverkare. Nykterhetsrörelsen, som var en stark och växande kraft i Europa under sekelskiftet, attackerade med kraft alkohol i allmänhet och absint i synnerhet (som med en oerhörd popularitet och en alkoholprocent på runt 70 var en tydlig och frestande måltavla). "Absintmordet" i Schweiz 1905, där en man mördat hela sin familj för att sedan skylla på att han druckit absint, togs också upp i den allmänna debatten (att mördaren, Monsieur Lanfray, även druckit åtskilliga flaskor vin samt avgjort stora mängder brandy vid samma tidpunkt togs inte i beaktande). Absint förbjöds således i Schweiz 1907. Att van Gogh, som för övrigt kallade absint för sin gröna musa, skar av en bit av sitt ena öra efter att ha druckit absint gynnande inte "den gröna fens" rykte, som dessutom i nykterhetskretsar började få namnet "den gröna demonen". Alla de biverkningar som absint sades ge, som bl.a. epilepsi, hallucinationer, demens och hjärnskador, är till stor del typiska för vanlig alkoholförgiftning och delirium tremens. Bieffekterna skylldes dock specifikt på absinten. De konstnärskretsar som brukade mycket absint hade dock ofta även problem med syfilis och andra droger än alkohol, bl a opium, vilket kan ha bidragit till ryktena om "absintgalenskapen". (källa)
5. Seden kom till Sverige under 1800-talets slut. På Ersta diakoni infördes på 1870-talet med förebild från Kaiserwerths diakonianstalt i Tyskland en adventsgran. Granen hade 28 ljus, av vilka sju ljus, ett för varje dag i veckan tändes varje adventssöndag. Seden fick stor spridning i landet, och från denna tradition utvecklades en sed, dels med en ljusstake med sju ljus, ett för varje dag i veckan, och en med fyra ljus, ett för varje söndag i advent. Denna blev vanlig i Sverige under 1920- och 1930-talen. I Sverige är många adventsljusstakar tillverkade av lackerad stålplåt och kan pyntas med fönsterlav eller närbesläktade renlavar (ofta felaktigt kallade mossa eller vitmossa som är en annan växt) och eventuellt småpynt, till exempel tomtar, kottar, bär och flugsvampar. Ljusen är i Sverige vanligen vita, men även röda förekommer. Adventstidens liturgiska färg är lila eller blå, och det är en vanlig färg på flera av adventsljusen bland troende, ofta i kombination med ett vitt, rött eller rosa ljus för jul. I de flesta västerländska kulturerna har adventsljusstaken formen av en krans och kallas då vanligen adventskrans. Det finns även adventskransar med fler ljus än fyra, som används inom vissa religioner. (källa)
6. Adventsstjärna eller julstjärna är ett stjärnformat julpynt med elektrisk belysning, som hängs upp i fönster vid första advent. Den skall påminna om Betlehemsstjärnan. Seden kommer från Tyskland där den ursprungligen var en del i den herrnhutiska traditionen. Förutom Tyskland är adventsstjärnan även vanlig i bland annat Sverige. Adventsstjärnan brukar plockas ned på Tjugondag knut. (källa)
7. Gaffeln användes av antikens greker och romare men etablerades i Italien på 1100-talet genom Bysantinska rikets hov. Gafflar blev populära bland furstehusen i Italien, på 1300-talet, och spred sig därifrån till andra länder. 1379 omtalas en gaffel första gången i Frankrike, där den förekommer i ett kungligt inventarium. Ännu på 1500-talet var dock bruket av gafflar inte allmänt brukade där, och användandet av gaffel var ett tacksamt ämne för satirer från tiden. I Storbritannien var gafflar under 1400- och 1500-talen en sällsynthet. I franska och skotska kloster förbjöds den som en lyxartikel. Andreas Vesalius berättar 1542 att gafflarna förekom i dagligt bruk i Italien. Under senare hälften av 1500-talet förekom den i Tyskland. Först från 1600-talets mitt var gaffeln i allmänt bruk bland Europas överklass. Bland Sveriges allmoge blev gaffeln vanlig först på 1800-talet. (källa)
8. Skjutstativtrucken är en truck utrustad med ett i flera delar teleskoperande stativ som kan skjutas in och ut för att möjliggöra smalare gångbredd. Med stativet i utskjutet läge är lasten utanför truckens stödyta (som med en motviktstruck) och med stativet inskjutet är lasten innanför truckens stödyta (som med en stödbenstruck). Trucktypen är vanlig i många lager på grund av sin mångsidighet. (källa)
9. En galeas är en skuta av viss typ, vanligen med ketchrigg, mycket vanlig i Norden fram till andra världskriget. Galeaser användes främst på Östersjön, längs Sveriges kuster och på svenska insjöar samt längs den tysk-holländska Nordsjökusten. (källa)