Paj Synonymer Betyder Uttal

• trasig

Hur används ordet paj

1. En paj (äppelpaj) är ett bakverk eller en maträtt som oftast utgörs av en botten, en fyllning och ett överdrag. (källa)
2. Rabarberpaj är en paj som är speciellt populär i de områden där växten odlas. Förutom tärnade rabarber innehåller pajen ofta en stor mängd socker för att balansera växtens syrlighet. I Kanada och USA är rabarberpaj med jordgubbar en populär sommarpaj. I boken Svenska landskapsrätter, av Oskar Jakobsson, nämns pajen som en av Gotlands landskapsrätter. (källa)
3. Mördeg är en deg som i sin klassiska form innehåller smör, vetemjöl, vatten och socker. Mängden socker kan variera beroende på ändamål, mer till småkakor och mindre till paj. Ibland inkluderas också ett ägg eller en äggula, och vattnet kan ibland uteslutas. Resultatet är en kort och kompakt deg som varken ska eller kan jäsa. Det är viktigt att inte bearbeta en mördeg för länge, det smälter smöret och ger sämre resultat efter gräddning. Av samma orsak är det bra med riktigt kylskåpskallt smör, kallt vatten och att bearbeta degen snarare med kniv eller hushållsassisent än händerna. Degen mår också bra av att vila i kylskåpet innan den ska bakas ut. (källa)
4. I Grönköpings Veckoblad har förekommit många parafraser på välkända dikter, skrivna på det påhittade språket transpiranto. (Ordet i sig en parafras av esperanto.) Ett exempel är dikten Va paj, va paj, va farsipaj baserad på Finlands nationalsång Vårt land, vårt land, vårt fosterland. (källa)
5. Ordet pirog kommer från ryskans пиро́г (pirog). Det ryska ordet betyder emellertid paj (vanligen stor som en tallrik) och de mindre bakverk som på svenska kallas pirog (stor som en smörgås) heter på ryska пирожо́к (pirozjok), en diminutiv av пиро́г, alltså en liten paj. (källa)
6. är den stabilaste formen av maräng (marängsmet). Den kan bakas i ugnen men oftast används den som den är på bakelser och bränns lätt med gasbrännare på t.ex. pajer och cupcakes. Den schweiziska marängen håller formen och smälter inte i rumstemperatur i motsats till den vanliga marängsmeten. För att göra schweizisk maräng vispar man äggvita och strösocker (och eventuellt lite vinäger) i en skål en liten stund och sedan flyttar man skålen över sjudande vatten och fortsätter att vispa tills smeten har nått 55°C. Sedan flyttar man skålen från värmen och vispar ytterligare tills smeten har kallnat och håller formen. (källa)
7. Matchateet har många användningsområden. I Japan används det vanligtvis vid ceremoniella sammanhang och serveras på japanska tehus. Vid dessa tillfällen serveras matchateet oftast med något sött tilltugg som t.ex. ett bakverk, godis eller en dessert. Det används även vid matlagning och som smaksättning. Det är en vanlig smaksättare i glass, desserter, bakverk, såser, pajer och omeletter. (källa)
8. En maträtt är sauterade kantareller i smör med salt och peppar, som ofta serveras på (rostat) bröd, ibland som komplement till en kötträtt. Stekta kantareller kan användas i risotto och även på pasta med några matskedar keso och crème fraiche. Kantareller används också i pajer eller med stekt bacon, finhackad vitlök och salvia. (källa)
9. Traditionen med bröd på bröllop kan spåras till den romerska antiken, då gästerna gav stora, runda brödkakor till bröllopsparet. Brödet ansågs skänka lycka till äktenskapet. Det kunde bli många bröd, som lades ovanpå varandra. Bröden brukade vara smaksatta med honung och fikon. De smordes till en början in med ister men snart byttes seden ut mot socker. Under 1600-talet serverades pajer på bröllop, men på 1700-talet slog spettekakan igenom, vilket också var kung Adolf Fredriks favoritkaka. Tårtan som bakverk uppkom på 1800-talet. Den moderna bröllopstårtan uppfanns på 1900-talet, i England och USA. Då började man också göra krokaner som bröllopstårtor. (källa)
10. I Sverige bestod desserten efter festmåltiden ofta av gröt, kokt på gryn och mjölk. En äldre typ av dessert är pudding med söt sås. Ökade tillgång på socker innebar att bär av olika slag serverades som dessert, vanligtvis i form av en kräm, som den danska och skånska rödgröten, men också som soppa (vin-, frukt-, sviskon- eller nyponsoppa) samt i pajer. Steriliseringtekniken gjorde att både inhemsk och importerad frukt kunde serveras inkokt i ett sockerlag, vilket blev en vanlig söndagsdessert med vispgrädde. Efter andra världskriget har glass blivit den vanligaste desserten i Sverige. Det har även blivit vanligt att avsluta måltiden med dessertostar och rödvin, allt efter utländsk förebild. (källa)