Vad betyder och hur uttalas pantförskriva
Pantförskriva uttalas pant|för|skriva , böjs som förskriva.
Ordformer och varianter av pantförskriva
Aktiv
- pantförskriva
- infinitiv
- pantförskriver
- presens
- pantförskrev
- preteritum
- pantförskrivit
- supinum
- pantförskrivande
- presens particip
- pantförskriv
- imperativ
Passiv
- pantförskrivas
- infinitiv
- pantförskrivs
- presens
- pantförskrevs
- preteritum
- pantförskrivits
- supinum
Perfekt particip
- pantförskriven en
- ~ + subst.
- pantförskrivet ett
- ~ + subst.
- pantförskrivna den/det/de
- ~ + subst.
- pantförskrivne den
- ~ + mask. subst.
Alternativa böjningsformer passiv
- pantförskrives
- presens
Pantförskriva är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet pantförskriva
Som järnbruk kan Färna med säkerhet följas tillbaka till 1607, då där fanns en fallhammare med två härdar. Denna ganska anspråkslösa anläggning var ursprungligen ett kronobruk, men förlänades 1617 av Gustav II Adolf till en Halfvar Olsson. Brukets egentliga grundläggare var dock den kraftfulla företagarkvinnan Edla Widiksdotter, änka efter en kamrer Abrahamsson. Under hennes ledning utvidgade bruksrörelsen 1632-40, så att bruket 1641 privilegierades till 1,200 skeppund stångjärnssmide. Ett årtionde senare var bruket i Abraham Mommas ägo. Under hans och hans broder Jakobs tid utvidgades bruksdriften: en tredje stångjärnshammare tillkom, en ankarsmedja anlades 1678 och en hammare för tillverkning av smidd takplåt 1685. Abraham Momma blev emellertid tvungen att pantförskriva Färna till Claes Wilkens, vars ättlingar och släkt drev bruket åren 1692-1789. År 1737 omnämns Färna som stålbruk med brännugn och plåthammare samt tre stångjärnshammare. 1742 blev den unge och duktige Jacob Ramsell, som växt upp under knappa förhållanden, bokhållare och förvaltare vid Färna Bruk. Dåvarande ägare var Henrik Wilkens och hans ett år äldre syster Eva Margareta Wilkens, båda var ogifta. Ramsell, som på egen hand studerat bergsbruk, kom att genomdriva en rad moderniseringar av driften. Han inledde även en romans med Eva Margerata Wilkens, något som Henrik Wilkens inte ansåg lämpligt. Till sist fick denne dock ge med sig, och Ramsell och Wilkens gifte sig. Efter Henrik Wilkens död 1767 blev Ramsell ensam ägare till Färna. Jacob Ramsell utvidgade Färna bruk betydligt genom köp av andra egendomar, bl. a. Bockhammar och Trummelsberg. 1789 stiftade han även Färna och Bockhammars fideikommiss, det störst i Sverige till ytan.
Klostret omtalas första gången i ett brev, varmed kung Karl Knutsson (Bonde) 1456 till klostret upplät plats i den nordost om staden belägna skogen Kränglan (Kräklan) med villkor, att klostret skulle underhålla broar och vägar där. Ännu 1480 stod klostret i skuld för sina byggnader och måste då pantförskriva fast egendom.
1417, den 9 maj pantförskriver Inge Ingesson till Bengt Dansson gårdar i Ryssby och Böle i Ryssby socken, Norra Möre härad.
1417, den 9 maj pantförskriver Inge Ingesson (Stjärnbjälke?) till Bengt Dansson gårdar i Ryssby och Böle i Ryssby socken, Norra Möre härad.
