Postposition Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet postposition

1. Georgiska är ett postpositionellt språk, det vill säga ett språk som placerar adpositioner (prepositioner, postpositioner, impositioner och cirkumpositioner) efter substantivet. Georgiskans postpositioner är mestadels suffix, men några är separata ord. Precis så som prepositioner i tyska tar postpositionerna i georgiska specifika kasus. (källa)
2. Prepositioner benämns ofta som en ordklass, men eftersom de inte skiljer sig i funktion utan bara i placering från postpositioner och cirkumpositioner bildar alla dessa en gemensam ordklass. Samlingsbegreppet för prepositioner, postpositioner och cirkumpositioner är adpositioner, vilket således kan betraktas som ordklassnamnet. Den huvudsakliga anledningen till att termen "prepositioner" så ofta behandlas som ordklassnamn är att den mesta språkvetenskapliga terminologin historiskt har varit grundad på de europeiska – framför allt de klassiska – språkens grammatik, i vilken postpositioner och cirkumpositioner är så gott som obefintliga. Ännu används begreppet "adposition" i större utsträckning endast bland dem som sysslar med jämförande språkvetenskap och språktypologi. Prepositioner kan i skrift ofta lätt förväxlas med verbpartiklar. (källa)
3. Kasuset genitiv används på många sätt, bland annat som objekt, attributivt för att ange ägande (i vid bemärkelse), med postposition och som förled i sammansatta ord. (källa)
4. Det ursprungliga indoeuropeiska språket anses ha haft åtta kasus: nominativ, ackusativ, dativ, genitiv, lokativ, ablativ, instrumentalis samt vokativ. Många av kasusändelserna anses ha uppkommit genom att pronomen eller postpositioner från äldre språkformer "vuxit fast" vid sina huvudord. (källa)
5. Suffix används också för att fungera som kasus eller postpositioner. Traditionella grammatikor försökte gruppera de olika suffixen i 8 kasus som motsvarar de kasus som används i sanskrit. Dessa var. (källa)
6. Typiskt för turkspråk är agglutination, vokalharmoni, användandet av postpositioner, ordföljden subjekt–objekt–predikat samt avsaknaden av genus. (källa)
7. Postpositioner ("efterled") är mycket vanliga i finska språket medan prepositioner ("förled") är relativt sällsynta. Vissa adpositioner kan användas både som prepositioner och postpositioner eller ersättas av kasusändelser som ofta har samma funktion som svenskans prepositioner. (källa)
8. Sannolikhetsstudier om att ett språk är av en viss typ (exempelvis sannolikheten att språkets adpositioner är primärt prepositioner, postpositioner, eller ingetdera) krävs ett sannolikhetsurval. Ett sådant urval bör inte innehålla flera språk som är lika på grund av att de ärvt draget i fråga från ett gemensamt modersspråk. För att uppnå detta måste språken i urvalet kontrolleras för genetiskt släktskap inom en för draget relevant del av deras utveckling. Det går även att kontrollera att inte flera språk finns med i urvalet som blivit lika på grund av nära kontakt med varandra, som att de talats i samma område med en hög grad av flerspråkighet. Hur mycket genetiskt släktskap och areal kontakt måste tas med i beräkningen beror slutligen på stabiliteten i det språkdrag som studeras û hur benäget draget är att förändras. (källa)