Vad betyder och hur uttalas provpredika
Provpredika uttalas prov|pre|dika -de.
Provpredika betyder (hist.).
Ordformer och varianter av provpredika
Aktiv
- provpredika
- infinitiv
- provpredikar
- presens
- provpredikade
- preteritum
- provpredikat
- supinum
- provpredikande
- presens particip
- provpredika
- imperativ
Passiv
- provpredikas
- infinitiv
- provpredikas
- presens
- provpredikades
- preteritum
- provpredikats
- supinum
Provpredika är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet provpredika
När en kyrkoherdetjänst blev ledig i ett konsistoriellt pastorat i Sverige utsåg vederbörande stifts domkapitel, samt i vederbörande fall Stockholms konsistorium, tre prästvigda kandidater (med prästutbildning), som fick provpredika i någon av pastoratets kyrkor. Därefter blev det prästval inom pastoratets församlingar (som var en eller flera).
Efter teologiska studier prästvigdes Nicander omkring 1635 och blev 1646 komminister i Jönköping. Han var hospitalssyssloman 1656–1657. Han sökte kyrkoherdetjänster men mötte motstånd av församlingsbor som vid ett tillfälle till och med låste kyrkporten då han skulle provpredika. Från 1672 till sin död var han kyrkoherde i Hovmantorps församling i Växjö stift.
Antalet regala pastorat steg kraftigt under Karl XI (det kungliga enväldet), särskilt i de då nyerövrade provinserna som hade andra regler dessförinnan, samt i samband med Karl XI:s reduktioner, men minskade igen 1722. Efter 1739 väcktes inte förslaget om tillsättningen av kyrkoherde i de regala pastoraten av monarken själv. Därefter tillsattes kyrkoherden i de regala pastoraten genom att domkapitlet fick utse tre kandidater, som fick provpredika (det så kallade bondprovet), varefter val genomfördes av församlingen. Valresultatet sändes därefter vidare till Kungl. Maj:t som hade formell beslutsrätt och även lagligt sett kunde välja bland extra sökande som ansökt direkt hos Kungl. Maj:ts kansli. Kungl. Maj:t var inte bunden att utse den som fått flest röster.
Arvid Hydén var förkunnare i Betlehemskyrkan i Stockholm 1893-1905. Pastor Julius Engström från Finland hörde honom predika och fick Evangeliföreningens styrelse att be honom provpredika vid föreningens årsfest juli 1904 och dess adventsfest samma år. Den 3 januari 1905 kallades han till att tjänstgöra i föreningens tjänst. Detta kom att bli en 25-årig verksamhet i svenskbygderna. Han föreslog namnformen Evangeliska Unga för den tidigare Evangelisk-Lutherska Ynglingaföreningen som 1906 blev en gren av Evangeliföreningen.
