Prästämbete Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet prästämbete

1. Inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är en lektor en kvinnlig teolog som har tjänst inom en församling men som inte är prästvigd. Kyrkomötet grundade lektorstjänsten för kvinnliga teologer, då det 1963 förkastade förslaget om att införa kvinnor i prästämbetet. Tjänsten är till sin natur en undervisningstjänst. Motsvarande tjänst finns inte inom andra kyrkor. (källa)
2. Svenska kyrkan hävdar att den apostoliska successionen behållits trots den svenska reformationen. Sveriges förste evangeliske ärkebiskop, Laurentius Petri, inlemmades med deras synsätt i den apostoliska successionen då han vigdes av den katolske biskopen Petrus Magni i Västerås 1531. Samtidigt hävdar Svenska kyrkan att den apostoliska successionen saknar betydelse för prästämbetets giltighet eller sakramentens förvaltande. (källa)
3. Harmen över de andliga och världsliga myndigheternas uppträdande mot baptisterna, som man ville tvinga att låta döpa sina barn, framkallade 1844 hans första skrift, Om baptister og barnedaab (1844), som väckte stort uppseende, emedan han där förnekade, att barndopet var apostoliskt. Redan där framträdde hans rationalistiska tankegång, och 1846-50 riktade han flera skarpa angrepp mot Hans Lassen Martensen för hans "förvirrade teologi" såsom en orimlig sammanblandning af religion och spekulativ filosofi. Han gick till och med så långt, att han 1847 ingav en klagoskrift direkt till konung Kristian VIII över Martensen, men tillika över regeringens tillväga gående. Detta ställdes han under fiskaliskt åtal. Efter Fredrik VII:s tronbestigning (1848) nedlades detta åtal på grund af amnestien 1848. Hans uppträdande mot Martensen hade emellertid berövat honom hans lärjungar, och han kom rent af i nöd, varför han 1856 sökte ett prästämbete på Island. Han utnämndes också, men avsade sig det genast, emedan starka tvivel uppstått hos honom om kyrkolärans sanning. (källa)
4. Under medeltiden kom prästen allt mer att ses som en offerpräst då han frambar mässans offer, och man gjorde inte så stor skillnad mellan biskop och präst, biskop blev snarare en variant av prästämbetet, och det förekom att påven gav dispenser till präster att förrätta ordinationer. Mässoffret kom att bli en stridsfråga under reformationen. Reformatorerna ansåg att prästens viktigaste uppgift var att predika och undervisa, samtidigt som man avvisade nattvardens karaktär av offer. Jesus hade, menade man, burit fram det slutgiltiga offret, och inga offer får ske efter detta. Häri låg en dogmatisk konflikt gentemot den Romersk-katolska kyrkan för vilken mässoffret är omistligt, dock kan det ifrågasättas om reformatorernas beskrivning av den katolska mässoffersläran verkligen överensstämde med verkligheten. (källa)
5. Prästbrist, det vill säga att allt färre söker sig till prästämbetet, är ett problem i många kristna kyrkor, framför allt i romersk-katolska kyrkan, där påve Benedictus XVI i ett tal den 11 september 2006 sade att han oroas över utvecklingen. I Svenska kyrkan råder prästbrist i några glesbygdsförsamlingar. (källa)
6. Under medeltiden kom denna syn på biskopen som en överordnad präst att bli dominerande. Det var även denna syn på biskops- och prästämbetet som reformatorerna tog över. Därför kom biskopsämbetet att spela en underordnad roll i många reformatoriska kyrkor. Svenska kyrkan kan i detta avseende ses som ett undantag då Laurentius Petris kyrkoordning stadgar att det är biskopen som ska viga präster och att han har rätt att vägra viga dem församlingarna utser. Svenska kyrkan har på grund av reformationens förlopp i Sverige kunnat hävda att dess biskopar är vigda med apostolisk succession, ett förhållande som haft betydelse framför allt på så sätt att det möjliggjorde nattvardsgemenskap med den anglikanska kyrkogemenskapen redan under tidigt 1900-tal. (källa)
7. Frågan om prästvigning av kvinnor har kommit att bli en vattendelare i Svenska Kyrkan. Kyrklig samling kring bibeln och bekännelsen och Synoden har tydligt tagit ställning gällande kvinnors tillträde till prästämbetet. Oas har inte tagit någon sådan ställning, utan vill vara en rörelse där flera uppfattningar kan finnas och där man inte kränker någons samvete. Oas vill därför respektera såväl kvinnliga präster och de som är för kvinnliga präster såväl de som har en annan uppfattning i ämbetsfrågan och av samvetsnöd inte kan ta emot nattvarden från en kvinnlig präst. I en intervju Kristianstadsbladet svarar Gunnar Hellerby präst i Svenska kyrkan i Hedemora, och en av prästerna på ett Oasmöte gällande ämbetsfrågan "Inom svenska kyrkan finns det en splittring när det gäller kvinnliga präster. Men inom Oas vill vi skapa gemenskap och inte splittring och vi har lyckats hålla frågan utanför." . På följdfrågan om det sker på de kvinnliga prästernas bekostnad svara han vidare "Ja, jo det är klart. Kvinnliga präster är välkomna att hålla till exempel seminarier. Men inte mässor med gudstjänst". (källa)
8. År 2004 vigdes Bengt Pohjanen till ortodoxkristen präst i Paris och fick då namnet fader Benedikt. Innan Pohjanen konverterade till rysk-ortodoxa kyrkan (1984) var han präst i Svenska kyrkan. Som evangelisk-luthersk präst tjänstgjorde han i Malmbergets, Muonionalusta och Överkalix församlingar. Han avsade sig prästämbetet i Svenska kyrkan efter en konflikt med domkapitlet i Luleå stift. (källa)