Rödmåla synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas rödmåla

Rödmåla uttalas röd|måla -de.

Ordformer och varianter av rödmåla

Rödmåla är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Hur används ordet rödmåla

Mangårdsbyggnaden har exteriört mycket kvar av sitt ursprungliga utseende. Det rör sig om en vitputsad träbyggnad med brutet och valmat sadeltak. Interiört är huset idag helt förändrat. Mot söder finns en påbyggnad som tillkom troligen i början av 1900-talet (före 1928). Intilliggande rödmålade länga härrör från omkring 1800 och byggdes 1838 på med en andra våning. En vindflöjel med inskription "I A R 1838" påminner om detta.

Intill kyrkogården mot sydväst med kraftiga lövträd och spjälstaket ligger Snarberga Torö Församlingshem, ett äldre rödmålat hus som enligt uppgift varit bostad åt traktens barnmorska.

År 1760 började man bygga en ny kyrka, denna byggdes korsformig och rödmålades. Kyrkoherde Johan Öhrling lät smida två korskrank som placerades längst fram i kyrkan. År 1894 byggdes kyrkan ut, bland annat flyttade man koret från den östra till den västra sidan vilket gör Arjeplogs kyrka till en av två sådana i Sverige. I augusti 1896 fick kyrkan sin nuvarande rosa färg. Kyrkan renoverades 1969-1970.

Von Richthofen kallades ofta för "Röde baronen", eftersom han från och med januari 1917 oftast flög i rödmålade flygplan. De flesta av von Richthofens segrar utfördes med dubbelvingade Albatros-plan av olika modeller, och det var först från och med hösten 1917 som han övergick till de (rödmålade) Fokker Dr.I-triplan som han är mest förknippad med.

I december 2017 inträffade en dödsolycka vid stationen när en man blev påkörd av ett godståg när han korsade spåren. Efter en utredning konstaterade Trafikverket att korsningen var farlig och skulle ersättas med en tillfällig bro till en permanent undergång kunde byggas. Bron av rödmålat stål med skärmar av glas stod färdig i maj 2019. Resenärer måste fortfarande korsa spåren från östra för att ta sig till perrongen, men det går inte längre att passera till västra sidan av järnvägen.

Det finns flera teorier om ursprunget till den röda stenen, en är att en svensk officer, i samband med en dansk landstigning dödats där och att hans blod hamnat över stenen. En annan att ett fartyg räddades undan en storm, genom att angöra vid stenen. En tredje att stenen endast utgjort ett sjömärke för navigering. Stenen har under många år regelbundet rödmålats. Namnet Röda sten är känt sedan 1758. Forskaren Bengt Holmström menar i uppsatsen Landamären och gränsstenar (1979) att stenen utgjort härads-/riksgräns redan på 1000-talet mellan Sverige och Danmark.

Pestlasarettet var ursprungligen ett lasarett, som uppfördes 1817. Det är ett tvåvåningshus i tegel med sadeltak, som senare under 1800-talet kläddes med lockpanel och rödmålades med mörk falu rödfärg. Det är 26,5 meter långt och 11,5 meter brett.

Det blev problem med färgsättningen av kyrkan. Klockstapeln hade redan några år tidigare målats röd i väntan på det slutliga beslutet. Hjalmar Lundbohm hade tillsammans med skulptören Christian Eriksson testat vitt och olika kulörer mellan gult och rött på kyrkans bottenpartier men ingen färg verkade passa. Orangetonerna ansåg Hjalmar Lundbohm ge intryck av vanligt, gulbrunt fernissat trävirke som användes av fattiga och av frikyrkorna i stan – Kiruna kyrka skulle ha en mer förnäm färg. Bestämmandet uppsköts flera gånger, Gustaf Wickman ville bestämt rödmåla kyrkan i samma färg som klockstapeln medan Christian Eriksson hellre såg att den tjärades. Hjalmar Lundbohm stod neutralt i frågan. Till slut beslutades dock att kyrkan skulle målas faluröd, en färg som vid 1900-talets början ansågs bära på det svenska traditionsarvet.

Först år 1750 kom kyrkan att få torn. Arbetet utfördes av byggmästaren Petter Frimodig och murmästaren och klockaren i socknen, Anders Hansson. De rev västgaveln och ersatte västra långhusvalvet med ett paneltak. Tornet uppfördes sedan med nedre delen i sten och övre i trä som rödmålades. När klocktornet var klart flyttades klockorna över från klockstapeln till tornet.