Vad betyder och hur uttalas regeringsfråga
Regeringsfråga uttalas reg|er|ings|fråga.
Ordformer och varianter av regeringsfråga
Singular
- regeringsfråga
- obestämd grundform
- regeringsfrågas
- obestämd genitiv
- regeringsfrågan
- bestämd grundform
- regeringsfrågans
- bestämd genitiv
Plural
- regeringsfrågor
- obestämd grundform
- regeringsfrågors
- obestämd genitiv
- regeringsfrågorna
- bestämd grundform
- regeringsfrågornas
- bestämd genitiv
Regeringsfråga är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet regeringsfråga
Folkpartiet under Bengt Westerberg intog en oklar hållning i regeringsfrågan och förklarade att man kunde sitta både i en borgerlig och en socialdemokratisk regering, ett alternativ som socialdemokraterna dock snabbt avfärdade eftersom man såg Folkpartiet och dess finansminister Anne Wibble som en symbol för "systemskiftet" som hade förts under Carl Bildts regering.
Ruins forskning är inriktad på svensk politik med verk som Mellan samlingsregering och tvåpartisystem Den svenska regeringsfrågan 1945–1960 (1968), Studentmakt och statsmakt. Tre studier i svensk politik (1979) samt I välfärdsstatens tjänst. Tage Erlander 1946–1969 (1986), på engelska Tage Erlander Serving the Welfare State, 1946–1969 ( University of Pittsburgh Press 1900). Vidare har han publicerat Statsministern Från Tage Erlander till Göran Persson (2007) samt Maktens former Tretton essäer om politik (2012). Han har också skrivit en biografi över sin far och gett ut fyra memoarpräglade skrifter av vilka den senaste är Mina Tretal En annorlunda memoar (2015).
Det kom en liknande förklaring från det liberala partiets ledare, den förre utrikesministern Eliel Löfgren. Bondeförbundet förklarade genom Petrus Nilsson i Gränebo att de var för en borgerlig koalitionsregering. Efter ett tag fick regeringsfrågan en lösning då amiral Lindman fick uppdraget att bilda regering.
Av en promemoria upprättad 2009 vid Socialdepartementet vid arbetet med nya sjukförsäkringsregler framgick Borgs starka ställning i regeringen Reinfeldt. Fredrik Reinfeldt hade det starkaste finansdepartement på mycket länge och Anders Borg hade i praktiken veto i regeringsfrågor som gäller pengar.
Valrörelsen dominerades av arbetsmarknadsfrågor. Här var särskilt de borgerliga partierna pådrivande, samtidigt som Vänsterpartiet ville ha 200 000 nya jobb i offentlig sektor. Under våren debatterades Centerpartiets kontroversiella förslag om ungdomsavtal. En uppmärksammad fråga under sommaren var ett folkpartistiskt förslag om kulturkanon och språktester för nya invandrare, förslag som dock inte fanns med i Alliansens valmanifest eller mottogs positivt av de övriga allianspartierna. Kristdemokraterna lyckades föra upp sina viktigaste frågor, familjepolitiken och fastighetsskatten, på dagordningen. En fråga som präglade valrörelsens sista veckor var också den så kallade regeringsfrågan. Medan Allians för Sverige var eniga om att de önskade styra tillsammans var det oklart hur en eventuell vänsterregering skulle se ut och vilka partier den skulle bestå av.
