Renhjord Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet renhjord

1. Varje sameby samlar ihop renarna inom sitt område. Fjällsamebyarna samlar sina hela renhjordar i fjällen och flyttar sedan med de stora samlade renhjordarna till ett renskiljningsgärde på vägen mot vinterbetesområdet. Skogssamebyarna samlar renarna från sina sommarbetesmarker. En flytt från fjällen kan ta veckor, beroende på väder och vind. (källa)
2. Olov Molander i Härnösand (1919-1995) har berättat att han år 1924 stått med sin far på kajen vid Utansjö och sett en renhjord gå över isen från Bjäsholmen till Åbordsön. (källa)
3. Byn grundades 1781 av Jonas och Brita Dahlström. Jonas hade arbetat som skomakare i Bredbyn, Anundsjö socken i Ångermanland. Efter att hans hustru dött kunde han inte längre trivas i byn, utan färdades under våren 1779 med sin drygt ettåriga dotter Sara Greta efter Ångermanälven upp till Åsele, södra Lappland. Längre upp efter Ångermanälven var det mycket glest bebyggt. Här fanns samernas bosättningar som ofta var obebodda periodvis, p.g.a. renarnas flyttningar, samt några enstaka nybyggen. I Åsele stannade Dahlström under vintern och träffade då Brita. De blev ett par, och Brita tog nu ensam hand om Jonas dotter från tidig vårvinter fram till senhösten, medan Jonas letade efter en plats där de kunde grunda ett nybygge. Jonas färdades vidare längs Ångermanälven, förbi Volgsjön och fann till slut en lämplig plats på en halvö i sjön Malgomaj. Där fanns utmärkt jord, kambrosilurisk moränlera, och berggrunden innehöll ortoceratitkalksten. På näset hade en same, Tur Mickelsson med familj, vår- och höstviste. Jonas kom överens med Tur om att vårda deras viste under den tid de var på annat håll med renhjorden mot att han fick en slaktren varje år. Jonas började nu röja mark och byggde ett hus, så att han tillsammans med Brita och barnet kunde flytta in där följande vår. Jonas kontaktade landshövdingeämbetet i Umeå, för att få nybygget insynat och godkänt. I maj månad 1781 kom insyningsmännen och granskade nybygget och den 1 juni samma år blev Strömnäs det första godkända nybygget vid sjön Malgomaj. Under följande år kom Jonas och Brita att röja mark för bete och åker, samt byggde ladugård, kolmilor och tjärdalar, smedja och vattenkvarn. Efter några år föddes ett gemensamt barn som döptes till Brita efter modern. De två döttrarna kom att tillsammans med sina män skapa nya gårdar i byn. Bland annat denna berättelse ligger till grund för de första delarna i Nybyggarland (TV-serie). (källa)
4. Norra Uralbergen höjer sig ur en omgivande tundra med små kullar och talrika sjöar. Några av dessa kullar är bland tundrans nomader (samojeder och ostjaker) vida kända som helgedomar. De högsta topparna är Gora Narodnaja (1 894 meter), Gora Telpoziz (1 617 meter), Gora Pajer (1 472 meter) och Gora Isjerim (1 331 meter). På grund av tidens påverkan uppvisar Uralbergen här en någorlunda alpin prägel, topparna är snötäckta året om, och passhöjder omkring 200 meter över havet. Söder om polcirkeln finns svagt kuperade och skogbeklädda parallellkedjor. Ungefär vid 63° nordlig bredd är bergssidorna och de smala dalarna täckta med barrskog. Topparna och de vidsträckta platåbergen är skogfria. Här är huvudkedjan så pass sönderdelad att den inte förtjänar sitt namn. Norr om polcirkeln lever ostjakernaa med sina talrika renhjordar. Vid Norra ishavet är de undanträngda av samojederna. Den största staden i norra Uralbergen är Vorkuta. (källa)
5. I området har det funnits samiska bosättningar sedan flera tusen år tillbaka. De första fast bosatta invånarna slog sig ned i Nikkaluokta omkring 1910. Det var renskötande familjer – njargajohttit - som under svåra vintrar förlorade sina renhjordar och sökte annan försörjning. Nikkaluokta låg på flyttleden och var en bra boplats. Där fanns möjlighet till fiske, jakt och, som det visade sig senare, arbete med transport och service. En av de första familjerna 1911 var Nils Olsson och Maria Sarri, som så småningom fick 14 barn. (källa)
6. Renhjordarna i en sita gick delvis skilda från rajden vid dessa säsongsmässiga förflyttningar mellan betesområden. (källa)
7. Nordisk familjebok skriver om kormen att "Detta styng förföljer under Juli och Augusti renhjordarna, som af dess angrepp blifva såsom om de voro besatta, i det hela hjorden skakar hufvudena och slår med fram-fötterna i luften och mot marken.". (källa)
8. Städjan bildar tillsammans med intilliggande Nipfjället Städjan-Nipfjällets naturreservat. Området kring Städjan och hela nordvästra delen av Älvdalens kommun är sommarbetesmark för renhjordarna i Idre sameby. (källa)
9. Lapsk vallhund är en hundras från Finland. Den är en av tre raser av lapphund, en vallande spets. Den är samernas korthåriga renvallare och blev en egen officiell ras i Finland 1966. Den är en travare och har mer långsträckt kropp än finsk lapphund och svensk lapphund. Det gör den mer anpassad som långvallare för att samla in renhjordarna på vidderna. (källa)
10. Nicolaus Skum växte upp i en renskötarfamilj i Norrkaitums sameby som son till renägaren Anders Skum och Anna Birgitta Huuva och från 1958 gift med Barbro Marianne Bergman. Skum var själv renskötare vid sidan om arbetet som konstnär. Han var som konstnär autodidakt och debuterade i en utställning arrangerad av NK:s konstförening i Stockholm 1958 och ställde därefter ut ett flertal gånger i olika samlings och grupputställningar. Tillsammans med Nikolaus Blind ställde han ut i Gällivare 1961 och 1963. Hans konst består av motiv från sommarrenbeteslanden i högfjället och bilder från samernas gamla mytologi ofta utförda i tusch eller i form av linoleumsnitt. Som illustratör illustrerade han bland annat läroboken Sámi-giella, gålli-giella utgiven av Sveriges radio 1963 och den egna boken Samisk miljö. Han inspirerades i sin konst oftast i naturen, renhjordarna och samisk mytologi. (källa)