Vad betyder och hur uttalas renhorn
Renhorn uttalas ren|horn.
Ordformer och varianter av renhorn
Singular
- renhorn
- obestämd grundform
- renhorns
- obestämd genitiv
- renhornet
- bestämd grundform
- renhornets
- bestämd genitiv
Plural
- renhorn
- obestämd grundform
- renhorns
- obestämd genitiv
- renhornen
- bestämd grundform
- renhornens
- bestämd genitiv
Renhorn är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet renhorn
En av de äldsta traditionerna vid Umeå universitet är Renhornens konserter, som numera hålls i Aula Nordica två gånger under eftermiddagen. Valborg är också dagen för Medicinska studentkårens sillunch på kårhuset Villan. Av tradition brukar också nationerna samlas för champagnefrukost vid universitetsdammen. Alltmer populärt är också att samlas för grillfester, vid campus, i studentområden och i naturen runt universitetet.
Samernas närvaro i Jämtland under förhistorisk tid är omdiskuterad. Diskussionen handlar bland annat om hur man ska tolka etniciteten hos de människor som anlade fångstmarksgravar, en fornlämningstyp som i Sverige förekommer i framför allt Jämtland, Härjedalen och Dalarna. Någorlunda enighet råder om att gravarna hör samman med en fångstkultur. Arkeologen Inger Zachrisson har tolkat denna kultur som samisk både på grund av gravarnas lägen i landskapet och på grund av förekomsten av offrade älg- och renhorn samt östliga föremål. En annan arkeolog, Evert Baudou, har i stället tolkat gravarna som germanska utifrån deras konstruktion. Enligt hans uppfattning, som framför allt baseras på utbredningen av asbestkeramik på arkeologiska fyndplatser, gick den förhistoriska gränsen mellan samiskt och germanskt genom norra Jämtland och norra Ångermanland. Samiska medeltida bosättningar i Sydjämtland betraktas av Baudou som tillfälliga utflyttningar från det samiska området i norr. Andra menar att en del gravar kan vara samiska men att de etniska relationerna i Mellanskandinavien under järnålder och tidig medeltid inte behöver ha tagit sig samma uttryck som längre norrut och i senare tid. Åter andra ser frågan om etnicitet under järnåldern som ointressant eller omöjlig att besvara.
Under 20-, 30-, 40-, 50-, 60- talet var SIF en av Västerbottens främsta föreningar. För att omnämna några få utövare från den perioden bör Staffan Renhorn, 3, 54,0 på 1500 meter, Eugen Jonsson 54:73 i slägga och Martin Holmström 2:01 i höjdhopp noteras.
En nomadisk fångst- och jägarkultur levde i Jämtland och expanderade under järnåldern. Det har diskuterats huruvida denna kultur var föregångare till dagens samer eller om de hade någon annan etnicitet. En viktig del i den diskussionen är tolkningen av fångstmarksgravarna, en fornlämningstyp som i Sverige förekommer i framför allt Jämtland, Härjedalen och Dalarna och som började anläggas under järnåldern. Arkeologen Inger Zachrisson menar att gravarna tillkom inom en samisk fångstkultur både på grund av gravarnas lägen i landskapet och på grund av förekomsten av offrade älg- och renhorn samt östliga föremål. En annan arkeolog, Evert Baudou, har i stället tolkat gravarna som germanska utifrån deras konstruktion. Enligt hans uppfattning, som framför allt baseras på utbredningen av asbestkeramik på arkeologiska fyndplatser, gick den förhistoriska gränsen mellan samiskt och germanskt genom norra Jämtland och norra Ångermanland. Samiska medeltida bosättningar i Sydjämtland betraktas av Baudou som tillfälliga utflyttningar från det samiska området i norr. Andra menar att en del gravar kan vara samiska men att de etniska relationerna i Mellanskandinavien under järnålder och tidig medeltid inte behöver ha tagit sig samma uttryck som längre norrut och i senare tid. Åter andra ser frågan om etnicitet under järnåldern som ointressant eller omöjlig att besvara.
