Romersk Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet romersk

1. Kyrkohistoriskt talas om de s. k. adiaforistiska striderna inom den Lutherska kyrkan. Den första uppstod år 1548 då Karl V (tysk-romersk kejsare) hade utfärdat en stadga, Augsburger-Interim, där han fordrade att protestanterna skulle återuppta en mängd katolska bruk. Som en reaktion på detta förklarade de wittenbergska teologerna, med Philipp Melanchthon i spetsen, den s. k. Leipziger-Interim där åtskilliga punkter förklarades för utvärtes, för det kristliga livet likgiltiga ting (adiafora). (källa)
2. Galler (kelter) – en romersk benämning på kelter under järnåldern, speciellt i Gallien nuvarande Frankrike. (källa)
3. Det finns betydande rester av romersk arkitektur i Nîmes, samt en romersk akvedukt kallad Pont du Gard. (källa)
4. De flesta gatubarn lever på gatan för att deras föräldrar har avlidit, för att de blir misshandlade hemma eller för att deras familjer är mycket fattiga. Krig och naturkatastrofer är de kanske viktigaste skälen till hemlöshet även för barn. Romersk-katolska kyrkans förbud mot abort och preventivmedel är en annan betydelsefull orsak till att många familjer inte klarar av att försörja sina barn. Barn till HIV-smittade tvingas också ofta till ett liv som gatubarn. (källa)
5. Det latinska alfabetet skrevs ursprungligen som ren majuskelskrift med kantiga former, men ur en mer vardaglig text skriven med romersk kursivskrift växte minuskeln fram i skriftsystem som uncial- och halvuncialskrift. I samband med den karolingiska renässansen vid Karl den stores hov skapades den första minuskelskriften där minuskler användes i den löpande texten och majuskler till anfanger, egennamn och dylikt. (källa)
6. Germania Inferior – en romersk provins. (källa)
7. En viss likhet kan här skönjas mellan Roms rättspraxis och germanernas dito: i ingen av kulturerna såg man lagen som uttryck för en gudomlig vilja, utan lagen utgick från folkets eller en lagstiftande församlings vilja. Lagar ändrades efter människornas diskussioner och val, inte efter en fast idé om vad en eventuell gudom ofelbart slagit fast. Vissa har hos germaner och romare, och den sammansmältning av dessa kulturer som sedermera präglade medeltiden, sett detta som ett ursprung till det sekulära samhällets syn på lag och rätt. Alla källor om specifik rättstillämpning är dock så sena att de hunnit påverkas av romersk rätt. (källa)
8. Från äldre tid och fram till våra dagar finns det också ett stort antal personer som själva angett, eller om vilka det har berättats, att de blivit mycket äldre än vad som är vanligt. I romersk litteratur berättas exempelvis om människor som var "unga" under många sekler, och i Frankrike, uppträdde år 1245 en man som påstod att han varit med om historiska händelser 600 år tidigare. En av de allra mest kända med anspråk på osedvanligt långt liv är engelsmannen Thomas Parr, som påstods sig ha levt mellan åren 1483 och 1635. Orsaken till att han dog kan sägas vara en olyckshändelse. På grund av sin höga ålder inbjöds han till London 1635 och dog troligen av för många goda middagar! Han finns begravd i Westminster Abbey. Från Sverige finns exempel på skomakaren Jon Andersson från Å i Östergötland, som enligt uppgift föddes 1582 och dog 147 år gammal 1729. (källa)
9. Linné gav ursprungligen växten namnet Rhamnus catharticus (maskulinum), som emellertid senare ändrats till Rhamnus cathartica, som är femininum och anses språkligt riktigare benämning. Alla växters vetenskapliga namn anges numera i femininum, även om växten är ett skildkönat hanträd. Catharticus (katarsis) syftar på användning som laxerande medel. Rhamnus var en sorts tornig buske i klassisk grekisk och romersk litteratur. (källa)