Rusdryckslagstiftning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet rusdryckslagstiftning

1. Erik Englund var son till järnarbetaren Wilhelm Englund. Efter studentexamen 1907 blev han 1909 filosofie kandidat, 1910 filosofie licentiat, 1916 filosofie doktor och 1920 juris kandidat vid Stockholms högskola. Engström blev 1916 amanuens vid Socialstyrelsen och 1917 aktuarie i Kontrollstyrelsen. Han intog en ledande plats inom nykterhetsrörelsen, bland annat som styrelseledamot i Centralförbundet för nykterhetsundervisning och Sveriges nykterhetvänners landsförbund. Mest känd blev han som ledamot av 1928 års revision av rusdryckslagstiftningen, där han hävdade att motboken ledde till negativa konsekvenser för folknykterheten och i stället borde ersättas av en hög alkoholbeskattning. Engström var även ledamot av Centralförbundet för socialt arbete och 1923–1935 frisinnad ledamot av Stockholms stadsfullmäktige. Han utgav 1928 Alkoholfrågan. (källa)
2. Alfred Kollberg var son till lantbrukaren Carl August Kollberg. Efter avslutad folkskola arbetade han först som varubud, sedan som sjöman, butiksbiträde och bromsare vid järnvägen. Efter att ha genomgått en ettårig kurs vid Filip Holmqvists handelsinstitut blev han 1904 biträde vid systembolaget i Kungsbacka, 1908 bokhållare vid systembolaget i Varberg och 1912 disponent för systembolaget i Alingsås. Här kom han i kontakt med chefen för Ernst Andrée, dåvarande chefen för Göteborgssystemet, och kom att intressera sig för rusdryckslagstiftningen. Kollbergs betänkanden och förslag uppmärksammades av myndigheterna, och 1916 utsågs han till innehavare av en nyinrättad post som inspektör vid kontrollstyrelsen och var med om att utforma lagstiftningen som låg till grund för Brattsystemet. 1920 blev han chef för inspektörsavdelningen, 1924 förste byråinspektör och 1930 VD för AB Göteborgssystemet. Kollberg var från 1933 även VD för Göteborgs allmänna restaurant AB, överdirektör och chef för kontrollstyrelsen 1935-1945, ledamot av kommittén angående spritdrycksförordningen 1935-1937, ledamot av kommittén angående kontrollstyrelsens organisation 1941-1942, ledamot av kommittén angående utskänkningsvinstens avveckling 1942-1943 och VD för Sveriges centrala restaurang AB 1945-1950. (källa)
3. Som riksdagsledamot engagerade han sig bland annat i socialpolitiska frågor. Han tillhörde särskilda utskottet för krisfrågorna vid 1933 års riksdag. Larsson studerade ingågende rusdryckslagstiftningen i olika länder och deltog verksamt i kampen mot spritsmugglingen. Han var ordförande i 1932 års arbetslöshetsförsäkringskommitté. (källa)
4. Jönsson i Mårarp, som han benämndes i riksdagen, tillhörde Lantmannapartiet och ställde sig på den sida som ivrade för spannmålstullar. Hans egna motioner ger uttryck för en liberal samhällssyn med starkt intresse för utbildningsfrågor och frågor som gällde yttrande- och religionsfrihet. I försvarsfrågan, som var aktuell vid denna tid, drev han kravet på rimlig ersättning åt de värnpliktiga. Efter utredning om de postanställdas arbetsförhållanden krävde han strikta regler för deras arbetstider. Ett flertal av motionerna gällde rusdryckslagstiftningen. (källa)