Sannolikhet Synonymer Betyder Uttal

• probabilitet
• rimlighet

Hur används ordet sannolikhet

1. I Kina hade man med största sannolikhet kommit lika långt inom matematiken. (källa)
2. En något märklig fornlämningstyp under bronsålder och äldre järnålder är skärvstenshögarna. De är visserligen inte entydigt några gravar, men det är inte ovanligt att hitta människoben i skärvstenshögarna, och deponitionen i dem har avslöjat rituella inslag. De finns ofta i anslutning till just gravfält och har med all sannolikhet med föreställningar om död och förgängelse att göra. (källa)
3. Eftersom nya grottor och nya grottgångar hela tiden upptäcks måste rekordlistan med all sannolikhet revideras efterhand. (källa)
4. Många elementarpartiklar och atomkärnan hos många grundämnen är instabila i den meningen att de efter hand tenderar att sönderfalla i andra partiklar eller lättare atomkärnor. Dessa sönderfall sker inte efter någon viss, given, tid utan snarare helt slumpmässigt (stokastiskt) men med en, för partikeln eller atomkärnan, karaktäristisk sannolikhet. För en enskild partikel kan man alltså endast uttala sig om sannolikheten att den ska genomgå ett sönderfall under en viss tidsperiod men kan aldrig veta med säkerhet när ett sådant sönderfall kommer att ske. Vidare har denna process egenskapen att den saknar 'minne'. Säg, exempelvis, att man vet att en viss sorts partikel med sannolikheten 50 procent sönderfaller inom tiden 10 sekunder (det vill säga halveringstiden är 10 sekunder) och att man har observerat en sådan partikel en tid, säg 20 sekunder, utan att den har sönderfallit. Sannolikheten att denna partikel ska sönderfalla under de nästkommande 10 sekunderna är emellertid fortfarande 50 procent helt oberoende av partikelns 'historia'. Stokastiska processer med denna egenskap kan matematiskt beskrivas med en exponentialfunktion. (källa)
5. Det första omnämnandet av jämtar är med största sannolikhet Frösöstenen (som restes under 1000-talet), där folknamnet förekommer i formen eątaląnt (Jamtaland). eąta (Jamta) är där en äldre genitivform av jämtar. En större germansktalande bondebefolkning fick Storsjöbygden under romersk järnålder, en befolkning som bland annat reste Mjälleborgen, en fornborg, på Frösön i slutet av 300-talet. (källa)
6. Kisse (original Tabby), är en av figurerna i Kalle Ankas universum - Kalle Ankas katt. Kisse skapades samtidigt som Knase Anka, i serier av Dick Kinney och Al Hubbard under mitten av 1960-talet. I dessa serier hade Kalle kommit att utvecklas till en ganska stillsam Medelsvensson, som plågades av den energiske kusin Knase. Kisse längtar om möjligt ännu mer än Kalle efter lugn och ro, och hans införlivande i serierna var med största sannolikhet ett dramaturgiskt knep - en tydlig motpart till Knase. (källa)
7. Från 1600- till och med 1800- talen brukades ordet om alla slags klaverinstrument med strängar med liten eller ingen åtskillnad – annat än att det kanske oftast avsåg klavikord, som var det vanligaste klaveret. Under 1700-talet i Tyskland menades med Flügel faktiskt cembalo, trots att ordet senare i svenska språket kommt att syfta på en sorts piano. Ordet betyder vinge och syftar helt enkelt på instrumentens form. Med ordet klaver förstås idag i musikerkretsar med all sannolikhet hammarklaver eller fortepiano. (källa)
8. I dagens forskning i parapsykologi görs experiment om klärvoajans med samtida händelser, till exempel att veta vilken siffra som genererats av en slumptalsgenerator. Det finns inga entydiga bevis för att fenomenet existerar, och eftersom fenomenet inte heller kan förklaras teoretiskt är begreppet klärvoajans vetenskapligt ogrundat. Inom den etablerade vetenskapen förklaras därför klärvoajans som resultatet av konfirmeringsbias, förväntningsbias, bluff, hallucination, vanföreställning, önsketänkande, eller bristande insikt i händelsers sannolikhet – inte som en verklig parapsykologisk kraft. (källa)
9. Då man relaterar lösenordets längd till dess styrka gäller beräkningen i huvudsak lösenord som är att betrakta som en slumpmässig samling tecken. Man kan åstadkomma lösenord som kommer nära sådana till exempel genom att ta den andra bokstaven i varje ord i en ramsa, som inte är allmänt känd, och byta vissa bokstäver mot andra tecken: "minns att gå till butiken varje dag!" kunde bli "it8iuAd!" (åäö stöds inte). Beroende på språket man använder kan dock vissa tecken ha större sannolikhet än andra, lösenorden är alltid åtminstone något sämre än om tecknen valts helt slumpmässigt (om t.ex. ordens andra bokstav tenderar att vara en vokal lönar det sig att konstruera lösenordet på annat sätt). (källa)