Segla Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet segla

1. Hamnar har funnits långt före historiens gryning. I östra Medelhavet uppkom en sjöfartskultur med centrum i staden Byblos från år 2600 f.Kr. Kananéerna och fenicierna började där använda alfabetisk skrift och inskrifter har hittats där från 1300 f.Kr. Från hamnstaden Byblos kommer det grekiska ordet biblia. Snart uppkom även andra hamnstäder som Tyrus, Tripolis och Arvad. Fenicierna lärde sig att göra allt längre handelsfärder, Herodotos skriver om feniciska handelsfärder ända till Västafrika. Andra uppgifter tyder på att fenicierna seglade till Britannien. Så småningom uppkom andra sjöfararnationer på Kreta och viktiga stadsstater i Grekland. (källa)
2. Handelsvägen från varjagerna till grekerna möjliggjorde redan under 800-talet att varor kunde fraktas mellan Nordeuropa och Bysans utan att segla genom Medelhavet. Hansan kom senare att bli betydelsefull för utbyte av varor över Östersjön, och Europas uppsving efter digerdöden var inledningen till en enastående framväxt av välstånd och handel. (källa)
3. En speciell form av hjälpfartyg är de som utnyttjar den i Folkrätten legitima möjligheten att segla under falsk flagg fram till det ögonblick man påbörjar stridshandlingar. Den tyska marinen har under båda världskrigen använt till neutrala lastfartyg maskerade hjälpkryssare, vilka använts för att uppbringa motståndarnas handelsfartyg. Under första världskriget använde Storbritannien sådana fartyg som "Ubåtsfällor", dvs man kryssade i ubåtsinfekterade farvatten och när ubåtar dök upp i övervattensläge för att uppbringa eller sänka dem, förvandlade de sig till starkt beväpnade stridsfartyg. (källa)
4. Under slutet av 1800-talet och början av nittonhundratalet fick utvecklingen ytterligare fart. De första jolleentypsklassen, det vill säga jolleklass med så väl definierade regler att båtarna är i stort sett identiska, seglade för första gången 1887. Det var en klass som kallas Water Wag och det var utanför Dublin. Det var flera konstruktörer som hjälpte utvecklingen framåt. En av dem var engelsmannen Uffa Fox (1898-1972) som utvecklade flera jollar och introducerade planande skrov. Ytterligare framsteg för jolleseglingen kom i och med att trapetsselen introducerades på 1930-talet. (källa)
5. I Sverige var det Axel Oxenstierna som i augusti 1653 genomförde beslut om att svenska handelsfartyg, som drabbats hårt av det pågående kriget mellan England och Holland, skulle segla i grupp och skyddas av örlogsfartyg. Den nya konvojinrättningen kom dock inte att tillämpas i praktiken på grund av att freden i Westminster 1654 gjorde slut på kriget. Flera länder införde dock den svenska idén genom liknande system, bland andra Holland (1656) och Danmark (1683). (källa)
6. Under 1400-talet utrustade flera europeiska länder expeditioner för att sjövägen till Indien och orienten med huvudsyftet att få kontroll över den värdefulla kryddhandeln. Försöken att finna Nordost- och Nordvästpassagen misslyckades. I ett annat försök att hitta sjövägen till Indien upptäcks Amerika 1492 av Christoffer Columbus och i och med detta kom kryddpeppar, vanilj, chilipeppar och kakao till Europa. När portugiserna, ledda av Vasco da Gama, lyckades hitta Sydvästpassagen genom att segla runt Afrika till Indien 1498 fick Portugal kontroll över peppar- och kardemummahandeln. (källa)
7. Kryss (segling) – teknik för att segla mot vindriktningen. (källa)
8. En seglande farkost kryssar när den på sicksack-kurs tar sig fram mot vinden. Kryssen består av två moment, bidevindssegling och stagvändning. För att minska avdriften under kryss har segelbåtar vanligen en djup köl eller ett centerbord som mothåll i vattnet. Segelsättningen är vanligen en annan på kryss än vid öppen vind. Och man måste falla av vind. (källa)
9. 2. Segla tills föremålet ligger i sidvinkel 90° och läs av loggen igen. (källa)
10. Läns är en bog vid vilken man har vinden akterifrån (bakifrån), så att vinden fyller båtens segel likt en "säck". På alla andra bogar, inklusive slör, kommer vinden in i seglet vid dess förligare lik, följer seglet likt luftströmmen följer en vinge på ett flygplan, och lämnar seglet vid dess aktre lik. Läns och slör kallas med ett gemensamt namn för undanvind. Plattläns betecknar att vinden kommer rakt akterifrån, varvid man kan skota förseglet i lovart, alltså på motsatt sida storseglet. Negativ läns innebär att man seglar med vinden snett bakifrån och bommen framför masten, alltså att man passerar den riktning då båten normalt skulle gippa. Detta går bara att göra på båtar som saknar vant. (källa)