Signalregemente Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet signalregemente

1. Göta signalbataljon (S 2). Inför försvarsbeslutet 1982 föreslog Överbefälhavaren att avveckla Göta signalregemente (S 2) senast 1984. Istället skulle huvuddelen av regementets utbildningsansvar förläggas till Upplands regemente (S 1). Även om Göta signalregemente skulle avvecklas, så ansåg regeringen att det skulle finnas kapacitet och resurser i Karlsborg för grundutbildning av ett kompani, samt för repetitionsutbildning av vissa stabs- och sambandsförband. Vid denna förändring i försvarets grundorganisation, friställdes lokaler i Karlsborg, vilka övertogs av Livregementets husarer (K 3), som omlokaliserades till Karlsborg sommaren 1984. Den 30 juni 1984 avvecklades Göta signalregemente som ett självständigt förband. Från den 1 juli 1984 uppgick förbandet som en utbildningsbataljon inom Livregementets husarer (K 3). Bataljonen avvecklades den 31 december 1997. (källa)
2. År 1944 förlades ett kompani ur Signalregementet till Skövde, vilket samlokaliserades med Livregementets husarer i kavallerikasernen. År 1958 omorganiserades kompaniet till Signalbataljonen i Skövde och 1961 omlokaliserades bataljonen, under namnet Göta signalkår, till Karlsborgs garnison. Från den 1 juli 1984 övertog regementet Göta signalregementes förläggning i Karlsborgs fästning. Genom försvarsbeslutet 1982 beslutades att Livregementets husarer skulle omlokaliseras till Karlsborgs garnison, för att där förläggas inom Karlsborgs fästning. Kavallerikasernen övertogs av trängkåren, då det i samma försvarsbeslut beslutades att kasernetablissementet på Högskolevägen. Den 30 juni 1984 övertogs kavallerikasernen av Göta trängregemente. Genom försvarsbeslutet 1992 blev Västra arméfördelningen en egen organisationsenhet, men fick gemensam expeditionstjänst med Göta trängkår. (källa)
3. Den 1 juli 1943 avskiljdes Försvarets läroverk från Arméns underofficersskola. År 1950 upphörde intendenturlinjen vid underofficerskursen. År 1952 tillkom utbildning av värnpliktiga stabsbiträden vid armén. År 1955 tillkom utbildning av värnpliktiga tolkar vid armén. År 1960 upphörde kvartermästareutbildningen till förmån för utbildning i stridsteknik och truppföring. År 1960 underställdes Arméns underofficersskola i förvaltningshänseende Upplands signalregemente (S 1), utom vad gällde intendenturtjänsten och sjukvårdstjänsten, dock underställdes intendenturtjänsten Upplands signalregemente 1967. År 1966 överfördes utbildningen av värnpliktiga stabsbiträden och tolkar till nybildade Arméns stabs- och sambandsskola. (källa)
4. Upplands regementes marsch, tidigare kallad Utgångsmarsch (även kallad "Kungliga Signalregementets marsch"). (källa)
5. Den 18 juli 1991 inträffade en tragisk dödsolycka längs Tvetavägen (länsväg 516) mellan Nykvarn och Tveta, där en 18-årig Mikael Nilsson avled efter att ha träffats av förlupen kula från Almnäs övnings- och skjutfält. Mikael Nilsson som själv var militär, var hemma på permission från Norrlands signalregemente och kom körandes österut på Tvetavägen, när han träffades av en helmantlad 7,62-kula i tinningen, vilken kom från en skjutövning som var i strid med gällande instruktioner, då en grupp värnpliktiga övade så kallad mejning med kulspruta, utan något bakomliggande skydd. Tre personer från Svea ingenjörregemente åtalades, en major, en fänrik och en sergeant, där tingsrätten fällde sergeanten för vållande till annans död, medan majoren och fänriken fälldes för tjänstefel. Händelsen har ledde till skärpta instruktioner vid skjutövningar, men även har gett upphov till mytbildningar inom försvaret. (källa)
6. Tolkskolan (TolkS) bildades den 27 maj 1957 som ett försök vid Arméns underofficerskola (AUS). Den 1 juni 1960 fick skolan en egen skolchef, och blev en underskola till Arméns stabs- och sambandsskola (StabSbS). Skolan var förlagd i Upplands artilleriregementes före detta kanslihus vid Dag Hammarskjölds väg i Uppsala. I samband med att Upplands signalregemente omlokaliserades till Enköpings garnison 1982, övertog Tolksskolan kasern 2 vid Polacksbacken samma år. Ett år senare, den 1 juni, underställdes skolan Upplands regemente, men med bibehållen lokalisering. Den 1 juli 1984 överfördes skolan till Flygvapnet och underställdes Flygvapnets Uppsalaskolor (F 20), vilket ledde till att den även omlokaliserades den 1 juli 1985 till Ärna. Tolkskolan blev den sista militära enheten vid Polacksbacken, då Byggnadsstyrelsen övertog förvaltningen av området efter att skolan flyttat till Ärna. (källa)
7. För sambandstjänsten mellan FHQ och de högsta militära staberna ansvarade ett särskilt signalregemente, Führungsnachrichtenregiment, direkt underställt OKW. (källa)
8. Den motion som lades av Bondeförbundets partiledare Axel Pehrsson-Bramstorp kom i stort sett följa försvarskommissionens förslag om utformning av det militära försvaret. Motionen föreslog att en överbefälhavare skulle tillkomma redan i fred i enlighet med försvarskommissionens förslag, varjämte i Kungl. Maj:ts förslag upptagen försvarsstab utvidgas till av försvarskommissionen föreslagen organisation. Arméns fredsorganisation skulle omfatta fyra arméfördelningar, Övre Norrlands trupper, Gotlands trupper samt så kallade armétrupper. Vid mobilisering föreslogs fälttruppförbanden sammanföras till två armékårer om sammanlagt sex fördelningar, en lätt brigad samt vissa specialtruppförband, däribland av luftvärnsvapnet uppsatta luftvärnsförband. De regementen som regeringen hade föreslagit för att avveckla, Jämtlands fältjägarregemente, Upplands regemente, Södra skånska infanteriregementet och Värmlands regemente skulle kvarstå. Dock skulle Värmlands regemente reduceras till Värmlands fältjägarbataljon. Det enda motionen skilde sig mot försvarskommissionens förslag var det Stridsvagnsregemente försvarskommissionen föreslagit. Där motionen delade regeringens förslag med att dela stridsvagnsbataljonen vid Göta livgarde på två infanteriregementen. Dock så skiljde sig förslaget på vilka regementen. Regeringen hade föreslagit Skaraborgs regemente och Livregementets grenadjärer, oppositionen föreslog Skaraborgs regemente och Södermanlands regemente. Därmed stod det klart att Göta livgarde skulle avvecklas som förband. Gällande Norrbottens artillerikår skulle den kvarstå inom Övre Norrlands trupper, precis som försvarskommissionen föreslagit. Inom arméns skulle även en luftvärnsorganisationen bildas med två fullständiga regementen. Regeringen hade föreslagit ett luftvärnsregemente i Karlsborg och en luftvärnskår i Ystad. Oppositionen föreslog dock att luftvärnskåren i Ystad skulle ersättas med Östgöta luftvärnsregemente i Linköping. Den flytt som regeringen föreslog av Svea artilleriregemente till Uppsala, ersattes istället med en flytt till Järvafältet i Stockholm. Svea ingenjörkår skulle kvarstå i Stockholm som ingenjörförband. Istället skulle ett Signalregementet bildas av Fälttelegrafkåren. Det föreslagna Norrlands ingenjörkår ändrades till att inte alls uppsättas i Östersund, det genom att man valde bibehålla Jämtlands fältjägarregemente. (källa)
9. På området söder om Rålambsvägen fanns Mariebergs porslinsfabrik (1758–1788), samt militärområdet Marieberg (med bland annat Högre artilleriläroverket 1818–1869, Trängbataljonen 1885–1891, Fälttelegrafkåren 1908–1937, Signalregementet 1937–1940, samt Arméns signalskola (SignS) 1945–1958). Det fanns också en ammunitionsfabrik på Marieberg 1876–1950. Mariebergsstenen påminner härom. (källa)
10. Frösunda är ett område inom stadsdelen Järva, Solna kommun. Innan området började bebyggas på 1990-talet präglades Frösunda av militär verksamhet: Signalregementet (S 1) (Lilla Frösunda) och Svea ingenjörregemente, (Ing 1) vid Frösundavik. Området kallades mot slutet av den militära tiden för Frösunda-detachementet och användes bland annat som förläggning för de förband som utförde högvaktstjänstgöring. (källa)