Vad betyder och hur uttalas själskamp
Själskamp uttalas själs|kamp -en -er.
Ordformer och varianter av själskamp
Singular
- själskamp
- obestämd grundform
- själskamps
- obestämd genitiv
- själskampen
- bestämd grundform
- själskampens
- bestämd genitiv
Plural
- själskamper
- obestämd grundform
- själskampers
- obestämd genitiv
- själskamperna
- bestämd grundform
- själskampernas
- bestämd genitiv
Själskamp är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet själskamp
Från denna stund kom lugn och harmoni över Swedenborg. Själskampens och ångestens tid var nu förbi. Synerna och uppenbarelserna fortsatte, men var inte längre uppskakande och extatiska som tidigare. Han kände sig pånyttfödd, försatt i samma oskuldstillstånd som våra första förfäder innan de smakat av kunskapens träd.
Samtidigt med denna rikt flödande centrallyrik, som återspeglar både skaldens eget känsloliv och de många intrycken av främmande litteraturströmningar, särskilt de romanska, följde en serie episk-lyriska dikter, ballader, romanser, skaldeprofiler och dylikt, i vilka skalden sökte i konkreta bilder poetiskt framställa fragment ur mänsklighetens hävder, ett utvidgat motstycke till Victor Hugos "Légende des siècles". Början gjordes 1876 med Epické básně (Fornnordiska motiv) och den poetiska berättelsen Satanella. Diktcykeln Vittoria Colonna 1877 skildrar Michelangelos själskamp. Den universella stoffvärld, som redan visar sig i "Ande och värld" med den prologen av Seklerna inför Guds tron, utvidgades genom Mythy (1879 och 1880), Nově epické basně (1881), Stare zvěsti (Gamla sägner, 1883), Perspektivy (1884), Zlomky epopeje (Fragment av en hjältedikt, 1886), Dědictvi Tantalovo (Tantali arv, 1888), Fresky a gobeliny (1890), Breviř moderního člověka (En modern människas breviarium, 1892), Nové zlomky epopeje (1894), Skvrny na slunei (Fläckar på solen, 1897), Bohy a lidové (Gudar och människor, 1899), Votivné deski (Votivtavlor, 1902) m.fl. I särskilda diktcykler behandlas Hilarion (1882) och Twardowski (1885), båda påverkade av Vrchlickýs Goethe- och Dantestudier och poetiskt analyserande den sinnliga naturens kamp med anden, den förra byggd på en medeltida legend, den senare på ett polskt motiv.
