Vad betyder och hur uttalas självförhävelse
Självförhävelse uttalas själv|för|häv|else.
Ordformer och varianter av självförhävelse
Singular
- självförhävelse
- obestämd grundform
- självförhävelses
- obestämd genitiv
- självförhävelsen
- bestämd grundform
- självförhävelsens
- bestämd genitiv
Plural
- självförhävelser
- obestämd grundform
- självförhävelsers
- obestämd genitiv
- självförhävelserna
- bestämd grundform
- självförhävelsernas
- bestämd genitiv
Självförhävelse är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet självförhävelse
Denna diskussions- och beslutsteknik innebär att ordförandeskapet upphävs under processen, om konsultationen sker vid till exempel ett rådsmöte där man normalt har en ordförande. Varje deltagare, en i taget efter att roterande schema, söker sedan aktivt goda lösningar på den eller de frågor som studeras, och var och en ges möjlighet att yttra sig utan att bli avbruten. Det kan vara svårt för den som brukar få idéer av det någon annan säger att hålla tyst, fortsätta lyssna och vänta på sin tur. Det kan även vara jobbigt för den blyge eller för den som är ovan att tala inför andra, men metoden konsultation är personlighetsutvecklande och stärker över tid gruppens förmåga att lösa problem och utveckla idéer. Alla som deltar ska ha underkuvat varje spår av självförhävelse så att alla idéer kan delas och utvärderas i en anda av uppriktighet, tillmötesgående och öppenhet.
