Vad betyder och hur uttalas självständighetssträvan
Självständighetssträvan uttalas själv|ständ|ig|hets|sträv|an.
Ordformer och varianter av självständighetssträvan
Singular
- självständighetssträvan
- obestämd grundform
- självständighetssträvans
- obestämd genitiv
- självständighetssträvan
- bestämd grundform
- självständighetssträvans
- bestämd genitiv
Plural
- självständighetssträvanden
- obestämd grundform
- självständighetssträvandens
- obestämd genitiv
- självständighetssträvandena
- bestämd grundform
- självständighetssträvandenas
- bestämd genitiv
Självständighetssträvan är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet självständighetssträvan
På Färöarna är strandskatan, som på färöiska heter Tjaldur, landets nationalfågel och dess ankomst från vinterkvarteren firas varje år den 12 mars på helgdagen Grækarismessa, som samtidigt gäller som vårens början. I en sång från 1800-talet som heter Fuglakvæði besjöng den färöiske nationalhjälten Nólsoyar Páll strandskatan, som sedan dess ses som symbol för Färöarnas självständighetssträvan.
Christiania blev åter huvudstad år 1814, då unionen med Danmark upplöstes. Svensk-norska unionen var en statsrättslig förening mellan kungarikena Sverige och Norge under perioden 1814–1905. Unionen uppstod ur Kielfreden den 14 januari 1814 och fälttåget mot Norge. Kriget resulterade i att unionen bildades genom att konventionen i Moss reviderades och godkändes som den norska grundlagen den 4 november 1814 och genom riksakten 1815. Unionen var en kompromiss mellan å ena sidan de norska självständighetssträvandena, uttryckta genom Eidsvollförfattningen, och å andra sidan Sveriges anspråk på Norge som en ersättning för det förlorade Finland. Norge hade ingen egen utrikespolitik utan denna sköttes av det svenska utrikesdepartementet i Stockholm.
Barcelona drabbades mycket hårt under det spanska tronföljdskriget 1705–1716, då staden stod under en 13 månader lång belägring innan man den 11 september 1714 (numera Kataloniens nationaldag) kapitulerade. För att försäkra sig om att Barcelona inte skulle kunna göra uppror lät den spanske kungen Filip V bygga ett citadell efter att ha rivit över 1 200 byggnader i stadsdelen Ribera. Som ett led i att tvätta bort den katalanska självständighetssträvan stängdes 1717 stadens universitet.
Coșbuc började efter universitetsstudier i Cluj som medarbetare i ortspressen och tidningen Tribuna i Sibiu men bosatte sig senare i Bukarest, där han en tid tillhörde kretsen kring Titu Maiorescu. Hans rykte som skald befästes genom diktsamlingen Balade şi idile ("Ballader och idyller", 1893), de flesta av dikterna härstammade från tiden 1883-1890. Coşbucs främsta diktcykel, Fire de tort ("Spunna trådar", 1899), hämtar stor del av sitt stoff ur folksägnen, dikten Noi vrem pământ ("Vi kräver jord") är en röst åt de förtryckta böndernas, först genom 1921 års agrarreform förverkligade självständighetssträvanden.
