Vad betyder och hur uttalas sjukhusvård
Sjukhusvård uttalas sjuk|hus|vård -en.
Ordformer och varianter av sjukhusvård
Singular
- sjukhusvård
- obestämd grundform
- sjukhusvårds
- obestämd genitiv
- sjukhusvården
- bestämd grundform
- sjukhusvårdens
- bestämd genitiv
Sjukhusvård är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet sjukhusvård
Långvårdsmedicin (långvårdssjukhus) var en medicinsk specialitet som tillkom år 1969. Specialiteten härstammar från kronikervården, som var ett begrepp som tillkom på 1920-talet. Man ansåg att kroniskt sjuka var i behov av längre tids sjukhusvård, men att denna typ av vård kunde tillgodoses utanför akutsjukvårdens ramar. Specialiteten var en utveckling av invärtesmedicinen.
Vid en liten mässlingsepidemi i Stockholmstrakten 1999 identifierades 52 fall av mässling. Av dessa behövde 20 stycken (38 %) vårdas på sjukhus. Om samma andel skulle behöva sjukhusvård vid en större epidemi med tiotusentals fall skulle det innebära en stor påfrestning på sjukvården. Sådana epidemier förekom regelbundet i Sverige innan den allmänna vaccinationen infördes.
Pulsen tas oftast genom att man med pek- och långfingrarna trycker mot en blodåder vid handleden eller halsen, och räknar antalet dunkningar i en minut. När man tar pulsen bedöms också rytmens regelbundenhet och kraft. Pulshastigheten mäts för att uppskatta hjärtats pumpförmåga, antingen i vila eller under ansträngning. Pulshastigheten varierar normalt sett mycket beroende på graden av både fysisk och psykisk ansträngning, och beroende på personens ålder, men kan också påvisa hjärtproblem som kräver sjukhusvård. Pulsens regelbundenhet visar om man lider av arytmier eller har extraslag. Pulsens kraft visar på pulstrycket.
Många enklare undersökningar och behandlingar kan också utföras på vårdcentralerna, som samarbetar nära med sjukhusklinikerna. Tydligast framgår möjligheterna till samverkan mellan egenvård-primärvård och sluten sjukhusvård vid fall med s.k. hemsjukvård. Sjuka kan idag få intravenösa behandlingar i hemmet med hjälp av distriktssköterskor. Likaså har många njursjuka fått dialysapparater som de sköter själva.
