Vad betyder och hur uttalas skönhetssinne
Skönhetssinne uttalas skön|hets|sinne.
Ordformer och varianter av skönhetssinne
Singular
- skönhetssinne
- obestämd grundform
- skönhetssinnes
- obestämd genitiv
- skönhetssinnet
- bestämd grundform
- skönhetssinnets
- bestämd genitiv
Skönhetssinne är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet skönhetssinne
Vitterhet (jfr isländska vitr, klok, vettig, kunnig, av vit, vett, förstånd) är ett ålderdomligt ord för humanistisk bildning, poesi, skönlitterär prosa och retorik som idag mest är känt i samband med Vitterhetsakademiens verksamhet. I 1600-talssvenskan betydde vitterhet kunskapsrikedom, vett och lärdom. Under 1700-talet antog det en smalare innebörd av humanistisk bildning i förening med skönhetssinne. Det innefattade då alla de kunskapsgrenar som ansågs ge en sådan bildning, närmast i anslutning till franskans begrepp belles-lettres som stod i motsats till matematiken och naturvetenskaperna, sciences. Mot slutet av 1700-talet gick utvecklingen vidare och innebörden blev än snävare. Det kom då att syfta på skönlitteratur i motsats till facklitteratur av vad slag den vara månde.
1943 arrangerade GKDK sin första konstkväll på temat Hur känner man igen god konst? Att utveckla det personliga skönhetssinnet blev ett centralt tema. Konstnären Saga Walli, medlem i klubben, föreläste gärna om konst, och ett föredrag handlade om hur det var att vara elev till Carl Wilhelmson.
Utan att ha vunnit akademiens medalj fick han ändå akademiskt resestipendium och for 1836 till Rom. Där utvecklades i hög grad såväl hans teknik som hans skönhetssinne. Han målade nu romerska folklivsscener med liv, fart och glädje: Fest utanför Roms murar en oktoberkväll (1839, Thorvaldsens museum), Romerska borgare samlade till fest i en osteria. (1839, Nivaagaards Malerisamling, Sankt Antoniusfesten (med gatuliv, kärror och åsnor) med flera. Till Köpenhamn återkom han i slutet av 1841 efter att på hemvägen ha stannat i München nästan ett helt år. Hemma hade han samma år fått utställningsmedaljen och fick nu uppdrag att som medlemsarbete till akademin måla något motiv ur danskt folkliv.
Skönhetssinne på Engelska
- sense of beaty
