Skatteindrivning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet skatteindrivning

1. De som den svenska krigsledningen under skånska kriget kallade för snapphanar, men som senare historieskrivning velat visa vara mer komplex, kan sägas ha utgjorts av åtskilliga olika kategorier. En kategori var reguljära specialförband under till exempel Pieter Sten eller generalmajor Meerheim som arbetade mycket bakom fiendelinjerna med att inhämta underrättelser och få ut personer därifrån, men också med att förhindra svensk skatteindrivning i Skåne. Dessa specialförband samarbetade nästan alltid med danske kungens friskyttekår som i svenska ögon utgjorde ytterligare en kategori snapphanar, båda dessa grupper var anställda av danska staten. Friskyttekompanierna bestod till största delen av skåningar men också av danskar och ett fåtal tyskar, polacker och till och med svenskar. Ofta var kompanierna rekryterade häradsvis men det förekom även kompani som huvudsakligen bestod av studenter från Köpenhamn och Lund, samt kompanier som bestod av arméveteraner. Dessa kompanier var samtliga lätt beväpnade ridande förband på 40–200 friskyttar som opererade över stora områden och främst angrep den svenska arméns försörjningslinjer. Friskyttarna samarbetade också med kompani av lejda kroater som specialiserats på liknande krigföring ute i Europa. En tredje kategori var helt vanliga bondeuppbåd, där den lokala befolkningen tog till vapen mot annalkande svenska styrkor, denna kategori var vanligast i inledningsskedet men fortsatte genom hela kriget. En annan grupp snapphanar var de danska fogdar som övervakade dansk skatteindrivning och furagering (anskaffning av foder) och som ofta kom ihop sig med svenska trupper med samma mål. Ofta nog samarbetade dessa fyra grupper och bidrog med manskap till olika danska krigsoperationer och oftast var de styrda från Köpenhamn. Generalmajor Meerheim i den reguljära danska armén var ytterst ansvaring för friskyttarnas operationer. En sista kategori var de stråtrövare som strök omkring i skogstrakterna och som absolut inte hade något med krigsledningen att göra. Deras plundringar riktade sig inte bara mot den svenska armén utan även (och i en större utsträckning) mot civilbefolkningen. Riktigt vilken omfattning stråtröveriet hade under skånska kriget är oklart, men källorna visar att det förekom missdådare på båda sidor som utnyttjade lokalbefolkningen på skamligt vis. (källa)
2. Från cirka år 880 till 900 ägde den andra stora invandringen till Färöarna rum. Denna våg kan också preciseras närmare till tidsspannet 885–890. Det var under den norska kungen Harald Hårfagers (870–933) regeringstid. Färingasagan berättar att många flydde undan hans vanstyre, med vilket bland annat menades hans skatteindrivningar. Liksom de första bosättarna kom invandrarna från Norge och troligtvis också från de norskbehärskade delarna av de brittiska öarna. (källa)
3. Under medeltiden var sillfisket den betydande näringen och handeln med sill sköttes genom Hansans försorg. Trots att handeln med sill så småningom minskade fortsatte Trelleborg att vara en stad med betydande handel och hantverk. När Malmös borgare skrämdes av handelskonkurrensen från Trelleborg klagade de hos den danske kung Christian IV. Detta fick till följd att Trelleborg förlorade sina stadsprivilegier 1619 och därmed rätten att bedriva handel och hantverk i staden vilket ledde till att Trelleborgs betydelse minskade. Trelleborg fortsatte dock som "illegal" stad och till och med köpmän från de "legala" städerna Skanör och Falsterbo fortsatte att bedriva handel på marknader i Trelleborg. Skatteindrivningen skedde också i denna period som om Trelleborg hade varit stad men betalades till konungen som om Trelleborg hade varit den by den formellt var. (källa)
4. I det Antika Grekland intresserade sig ett antal vetenskapsmän för demografi. Platon (429–347 f.Kr.) menade att den ideala staden hade ett invånarantal på 5 040 individer. Detta exakta antal föreslogs på grund av att talet 5 040 är jämnt delbart med alla heltal upp till nio, och därmed skulle skatteindrivning och militärindelning underlättas. Aristoteles (384–322 f.Kr.), som var Platons student, tog upp sambandet mellan befolkningstillväxt och miljön. Han argumenterade för att överdriven befolkningstillväxt skapade fattigdom, som åtföljdes av brottslighet och uppror. I slutet av 1700-talet gjorde Thomas Malthus ett uppmärksammat antagande att jordens befolkningsökning skulle fortsätta i allt högre takt, med svält och fattigdom som följd. Enligt så kallad demografisk transition vänder dock befolkningskurvan nedåt i samhällen som når ett visst välstånd. (källa)
5. De sista som hade sportler inom den svenska statsförvaltningen var indrivningsmän på landsbygden. De fick två procent av restavgiften vid skatteindrivning. 1961 avskaffades systemet. (källa)
6. I Sverige betalar fysiska personer kommunalskatt till den kommun samt den region där personen i fråga är folkbokförd. Fysiska personer vars inkomster överstiger en bestämd brytpunkt betalar även skatt till staten på den del av inkomsten som överstiger brytpunkten. Juridiska personer betalar skatt till staten. Statens aktiviteter för att driva in skatt kallas uppbörd och skatteindrivning. (källa)