Skrivregel Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder skrivregel, varianter, uttal och böjningar av skrivregel

Skrivregel synonym, annat ord för skrivregel, vad betyder skrivregel, förklaring, uttal och böjningar av skrivregel.

Vad betyder och hur uttalas skrivregel

Skrivregel uttalas skriv|regel och är ett substantiv, böjs som ¹regel.

Ordformer av skrivregel

Singular

skrivregel
obestämd grundform
skrivregels
obestämd genitiv
skrivregeln
bestämd grundform
skrivregelns
bestämd genitiv

Plural

skrivregler
obestämd grundform
skrivreglers
obestämd genitiv
skrivreglerna
bestämd grundform
skrivreglernas
bestämd genitiv

Skrivregel är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet skrivregel

  1. Istället för 25 hundradelar kan man skriva 25 procent eller 25 %. Då man använder symbolen % skall det finnas ett blanksteg mellan talet och symbolen. Det är heller inte tillåtet att radbryta ett uttryck som 25 %, och det är därför lämpligt att om möjligt använda ett så kallat fast mellanslag vid ordbehandling. Skrivreglerna är hämtade från standarden ISO 31 och boken Svenska skrivregler. Reglerna är i princip internationella eftersom de är antagna av ISO, men följs inte inom alla språk. Det råder exempelvis ingen konsensus huruvida det skall vara blanksteg mellan talet och procenttecknet på engelska. (källa)
  2. Bland annat Gustav Vasa och Karl XII ville att fogdar respektive ämbetsmän skulle använda svenska språket och undvika främmande ord. I efterdyningarna av rättsstavningsreformen 1906 gav statsmakten instruktioner om att vissa förenklingar i ämbetsskrivelserna skulle ske. Försöken till förenklingar har sedan fortsatt myndigheterna försöker använda sig av ett språk näraliggande för tiden gällande talad svenska. Till exempel kom riktlinjer för lagspråk 1967 och 1983 tillsattes en språkvårdsutredning. Utredningens rapport, Klarspråk – en grund för god offentlig service (Ds C 1985:3) resulterade bland annat i svarta listan och Myndigheternas skrivregler. Svarta listan gavs ut första gången 1988 och innehåller förslag på hur svåra ord och fraser kan ersättas av mer lättförståeliga varianter. Myndigheternas skrivregler gavs ut första gången 1991. (källa)
  3. Paragraftecken, §, utmärker avsnitt i lagtext, stadgar, protokoll och liknande. Paragraftecken före siffra (§ 7) utläses paragraf sju, paragraftecken efter siffra (7 §) utläses sjunde paragrafen. Mellanslag används alltid mellan paragraftecknet och siffran. Tecknet används på grund av sin karaktär normalt enbart tillsammans med siffror, men kan vid studentikos stavning vid juridisk fakultet ersätta bokstaven s, så att till exempel ordet "spex" blir stavat "§pex" eller "§pecks". När det i juridisk doktrin och i rättsliga handlingar hänvisas till flera paragrafer dubbeltecknas ofta paragraftecknet (t.ex. "3, 4 och 7 §§") och utläses då som "tredje, fjärde och sjunde paragrafer(na)", på samma sätt som exempelvis "s." för "sida" dubbeltecknas när man avser flera sidor i litteraturhänvisningar. Språkrådet avråder från dubbelteckning i boken Svenska skrivregler, men i skriften Myndigheternas skrivregler godkänns en sådan användning. Tecknet är skapat av två S och står för signum sectionis, latin för "tecken" mellan "stycke" och användes alltså just för att markera nytt stycke i en text. Därifrån har det kommit att överföras till sin nuvarande, något annorlunda användning, eftersom en lagparagraf ofta innehåller flera textstycken. Paragraftecknet används regelbundet i nordisk och tysk lagtext, normalt inte i anglosaxisk, på engelska står ordet "paragraph" just för "stycke" i text, medan en lagparagraf kallas "section" och det förekommer att när engelsk text hänvisar till svensk lag, §-tecknet ersätts med "s.". Eftersom tecknet är skapat av två sammanskrivna S, räknas det som en ligatur. (källa)
  4. Rekommendationer för interpunktion i svenskan finns i Svenska skrivregler samt i Skiljeteckensboken. Skiljetecken, skrivtecken och typografiska grepp av Siv Strömquist och i Komma rätt, komma fel och komma till punkt av Lynne Truss och Eva Halldinger. (källa)
  5. Språket i boken är snabbt och levande, inte sällan humoristiskt, vilket ger en talspråksaktig språkdräkt. Lundell har valt att inte hålla sig till gängse skrivregler. Så till exempel används inga anföringstecken och kommateringen är sparsam. (källa)
  6. skriften "Myndigheternas skrivregler". (källa)
  7. 00-talet, nollnolltalet, är det första decenniet av ett århundrade. För tider före Kristi födelse är det dock det sista decenniet av ett århundrade. Ordet är belagt sedan 1974 och ansågs före år 2000 i första hand syfta på perioden 1900-1909. År 2008 verkar 00-talet i samtida skrift oftast avse perioden 2000-2009. Enligt Myndigheternas skrivregler 2004 måste man förtydliga om man menar något annat än 2000-2009. Men 00-talet (liksom 10-talet, 90-talet etc) definierar aldrig ett entydigt decennium i sig. Det måste alltid tolkas beroende på sammanhanget där det används. (källa)
  8. Svenska språknämnden. 2000. Svenska skrivregler. (källa)
  9. Innovationen innebar en sådan förbättring att den snabbt fick spridning i den del av Europa som använde det latinska alfabetet. Alcuin inrättade emellertid även en klosterskola där munkar (vilka var den tidens skrivarklass) fick lära sig det nya sättet att skriva, vilket garanterade att samma skrivregler utan undantag användes på latin och även när det gällde modersmålen i de katolska länderna. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.