Skärgårdslandskap Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder skärgårdslandskap, varianter, uttal och böjningar av skärgårdslandskap

Skärgårdslandskap synonym, annat ord för skärgårdslandskap, vad betyder skärgårdslandskap, förklaring, uttal och böjningar av skärgårdslandskap.

Vad betyder och hur uttalas skärgårdslandskap

Skärgårdslandskap uttalas skär|gårds|land|skap och är ett substantiv.

Ordformer av skärgårdslandskap

Singular

skärgårdslandskap
obestämd grundform
skärgårdslandskaps
obestämd genitiv
skärgårdslandskapet
bestämd grundform
skärgårdslandskapets
bestämd genitiv

Plural

skärgårdslandskap
obestämd grundform
skärgårdslandskaps
obestämd genitiv
skärgårdslandskapen
bestämd grundform
skärgårdslandskapens
bestämd genitiv

Skärgårdslandskap är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet skärgårdslandskap

  1. Tattarbruden bygger på Gabriel Scotts roman Fant från 1928. Manuset skrevs av Tancred Ibsen. Exteriörerna spelades in i Grimstad med omnejd, medan interiörerna spelades in i Norsk Films ateljéer i Jar i Bærum. Scenerna från Sørlandskusten, fotograferade av Adrian Bjurman, anses mycket lyckade. Skärgårdslandskapet ramar vackert in filmen, och integreras på ett självklart sätt i handlingen. Filmen var Alfred Maurstads debutfilm, och blev hans stora genombrott. (källa)
  2. Han påbörjade 1906 den stora väggmålningen i Centralposthuset i Stockholm som visade en rörelserik scen från Skeppsbron I Stockholm, den över 7,5 meter långa målningen blev färdig 1908. Han målade ett stort antal porträtt framförallt av honom närstående personer, dessa målningar har ett stort konstnärligt värde och några ingår i Nationalmuseum samling. När de ledande konstnärerna från Konstnärsförbundet sökte sig mot den utpräglade moderna formskapandet sökte sig Wilhelmson mot ett mer förenklat måleri där ljusverkan och klara former kunde renodlas där han själv ovetandes närmade sig den franska neoimpressionisten Paul Signac. Senare när han som elev hade den radikala syntetisten Ivan Aguéli som i mogen ålder studerade för honom 1911 kom han i kontakt med en för honom helt ny konststil utan att han påverkades nämnvärt. Wilhelmson hade på 1910-talet hittat sin egen konststil och den utvecklades inte nämnvärt utan han fortsatte med ett formklart, ljusuppluckrat och där färgerna ofta stämdes samman i yttersta närbelägna valörer av olika toner, men inte alltid med en koloristisk finess. Bland dessa målningar märks badbilden Sommar från 1912 som ingår i Göteborgs konstmuseums samling. Hans landskapsskildringar från senare år visar motiv från Bohuslän, Lappland, Spanien och Cornwall där han vistades en tid 1924 och fängslades av det egenartade landskapet. Hans sista större offentliga uppdrag var en freskmålning på en mur i Göteborgs länsresidens sammanträdessal. Han arbetade med skisserna 1926 och motivvalet var Bohusläns- natur, näringsliv och jordbruks- och fiskescener från ett typiskt skärgårdslandskap. Efter att han lärt sig etsa av Knut Lundström 1918 blev det en rad etsningar med arbetslivsskildringar från fiskebåtar och fiskelägen samt porträtt av bland annat Prins Eugen och Hjalmar Lundbohm. (källa)
  3. Under stenåldern ingick de högre belägna partierna omkring Nyköping i ett skärgårdslandskap. Vid Nyköpingsån har man funnit kvarlämningar som har daterats till cirka år 2000 f.Kr. (källa)
  4. Fornlämningar visar att området har varit bebott sedan stenåldern. Fynd av stenyxor och verktyg i sten har på träffats på flera platser. Vid den tiden utgjordes Enhörna av ett skärgårdslandskap bestående av små öar och norra delarna låg fortfarande under vatten. (källa)
  5. Schoultz målningar skildrar sammanlagt 32 märkliga händelser på ett mycket detaljerat och närmast dokumentariskt sätt och anses därigenom vara världsunika. Konstnärligt har hans verk fått mycket skiftande omböme, även det dokumentära värdet har någon gång ifrågasatts. Stilistiskt är det svårt att placera Schoultz i någon särskild skola, han anses höra hemma det tidiga 1800-talets naivism mer kanske p.g.a. bristande skolning än av något medvetet stilval. Hans skildringar av det finländska skärgårdslandskapet motsvarar i viss mån Elias Martins förromantiska natursinne. Konstnärerna intresse för marina motiv ökar först vid denna tid. (källa)
  6. Värmdö kommun utgörs helt och hållet av öar och ligger i hjärtat av Stockholms skärgård. Värmdö har en rik kulturhistoria och ett varierande skärgårdslandskap med kända öar som Sandön (Sandhamn), Runmarö, Möja och Grinda. Andra större öar är Värmdö (del av), Fågelbrolandet, Ingarö, Svartsö, Nämdö, Harö, Djurö/Vindö och Eknö. Största delen av kommunen ligger i Uppland men en mindre del (Nämdö) ligger i Södermanland. (källa)
  7. Redan 1907 hade han gjort skisser för en målning till väggmålningar i andra kammarens plenisal i Riksdagshuset som gav honom segern i den då utlysta tävlingen. Men protester mot juryns utslag gjorde att riksdagen beslöt att avvakta med utsmyckningen av lokalen. Efter fem år kom beslutet att Törneman kunde inleda sitt arbete med målningen. Den första etappen med tre fält med motiv från Sveriges historia färdigställdes 1913. Målningen anpassades till absidvalvet över talmansbordet och samverkade med valvens form för att ge ett djup åt skärgårdslandskapet som flankerades av två plana segmentfält där det vänstra framställde Torgny Lagman inför Olof Skötkonung. På grund av första världskrigets utbrott uppsköts planerna på att fullfölja lokalens utsmyckning med fresker i de fem återstående fälten. När det åter blev aktuellt att fortsätta utsmyckningen på 1920-talet gjorde Törneman en serie akvarellskisser som skildrade Sveriges huvudnäringar. Skisserna stadfästes av riksdagen 1925 och blev efter Törnemans död utförda av Georg Pauli 1926 som följde förlagorna mycket noga. Under hösten 1918 avtäcktes Törnemans plafondmålning på Kungliga tekniska högskolan där han runt en sol mitt i taket har målat de Elektriska strömmarna som symboliseras av nakna män och kvinnor, som svävar i varandras attraherande och repellerande kretsar. Plafondmålningen var en ny fas i hans konstnärskap där han använde en luftigare komposition och ljusare kolorit än i hans tidigare monumentalmålningar. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.