Vad betyder och hur uttalas släktforska
Släktforska uttalas släkt|forska -de.
Ordformer och varianter av släktforska
Aktiv
- släktforska
- infinitiv
- släktforskar
- presens
- släktforskade
- preteritum
- släktforskat
- supinum
- släktforskande
- presens particip
- släktforska
- imperativ
Passiv
- släktforskas
- infinitiv
- släktforskas
- presens
- släktforskades
- preteritum
- släktforskats
- supinum
Släktforska är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet släktforska
Det är, i en internationell jämförelse, ovanligt lätt att släktforska i Sverige, eftersom det i Sverige finns många välbevarade kyrkböcker som sträcker sig ända tillbaka till andra hälften av 1600-talet. De kyrkoböcker som främst används är födelse-, döds- och vigselböcker samt husförhörslängder, vilka finns bevarade i landsarkiven, och i många fall inskannade arkiv på webben. I vissa fall finns de indexerade eller avskrivna till sökbara databaser. För att komma längre tillbaka än 1600-talet krävs mer avancerad forskning i mer svårtillgängligt material såsom skattelängder, domböcker, prästerskapets herdaminnen och matriklar, universitetens matriklar, etc. Även med detta material kan man mycket sällan komma före år 1500.
