Vad betyder och hur uttalas släktkrets
Släktkrets uttalas släkt|krets.
Ordformer och varianter av släktkrets
Singular
- släktkrets
- obestämd grundform
- släktkrets
- obestämd genitiv
- släktkretsen
- bestämd grundform
- släktkretsens
- bestämd genitiv
Plural
- släktkretsar
- obestämd grundform
- släktkretsars
- obestämd genitiv
- släktkretsarna
- bestämd grundform
- släktkretsarnas
- bestämd genitiv
Släktkrets är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet släktkrets
I Anreps ättartavlor skulle Anders Sigfridsson ha haft två bröder, kyrkoherden Stig Sigfridsson i Bergsjö, och Bengt Sigfridsson som 1591 skulle ha varit över-archlimästare, samt två systrar, Sigrid till Hamra i Järvsö och Gundborg till Sickesta till Järvsö. Urban Sikeborg publicerade 1990 nya uppgifter om hans släktkrets i Anders Sigfridsson (Rålamb) och hans släktkrets i Hälsingland, där bara Gundborg kunde beläggas av dessa syskon. I stället hittade Sikeborg andra syskon till Anders Sigfridsson i Norrala: bondehustrun Kerstin i Närby, Norrala, bondehustrun Marit i samma by, bonden i Norrala och underlagmannen i Västerbotten Mats, samt bonden i Norrala och skeppshövitsmannen i Stockholm Bryngel Sigfridsson (död 1565).
Bureätten är en släkt med rötter i Sveriges nordligare delar, vars tidigaste säkerställda medlem Gamle Olof föddes kring år 1400. Benämningen kom av namnet på den by från vilken denna släktkrets anses ha kommit: Bure i Skellefteå socken i Västerbotten, nuvarande Bureå. På 1600-talet vidgades beteckningen till att omfatta alla dem som gjorde anspråk på att härstamma från en mytisk, medeltida rikshjälte Fale hin unge, som enligt samtida brev verkade från 1340- till 1360-talet, bland annat i Medelpad. Flera personer från det som kom att kallas Bureätten innehade från 1500-talets slut kyrkliga toppositioner som biskopar och ärkebiskopar. Så kallade Bureättlingar dominerade vid denna tid också inom den nyinrättade fornminnesvården och inom Riksarkivet. Manliga och kvinnliga avkomlingar till denna ätt brukar kallas Bureättlingar. Från att ha varit en riksbekant benämning används Bureätten i denna betydelse numera mest bland släktforskare och lokalhistoriker.
"Släktkretsen kring hustru Elseby på Instön", Ingår i: Släkt och hävd, 1976:1-3, Stockholm: Genealogiska föreningen, 1950-. ISSN 0489-1090, 1976-1977.
Wahlström och Widstrands litteraturpris 2012 tilldelades Eva F. Dahlgren för att hon "med skönlitterär intensitet dokumenterat en fascinerande nutidshistoria med anknytning till hennes släktkrets".
