Småningom Synonymer Betyder Uttal

• omsider
• snart

Hur används ordet småningom

1. Med tiden lindrades följderna av fredlöshet, så att egendomsförlusten inskränktes till lös egendom. Så småningom kom den ovillkorliga fredlösheten att ersättas med bötesbelopp som den kränkta parten inte kunde neka att ta emot. Lindrigare fredlöshetsstraff gällde i hela landet, bland annat i Magnus Erikssons landslag. I samband med Kalmar recess 1483 utvidgades fredlösheten till att gälla i hela Norden. Denna typ av fredlöshet benämndes biltoghet. (källa)
2. Ordet psalmer (väckelsesång) kommer från grekiska språket och används om psalmerna i Psaltaren i Bibeln. Dessa sjöngs i synagogan och även i den tidiga kyrkan. Så småningom började man parafrasera psalmerna från psaltaren och i takt med att dessa blev friare och friare uppstod det vi idag kallar psalmer. (källa)
3. I den utvecklade världen har mellan 10 och 15 procent av den vuxna befolkningen gallsten. Bland de med gallsten, drabbas 1–4 procent av gallstensanfall varje år. Nästan 30 procent av befolkningen har ytterligare problem relaterade till gallsten under året efter ett anfall. Cirka 15 procent av alla som drabbats av gallstensanfall kommer så småningom att utveckla inflammation i gallblåsan om de inte behandlas. Andra komplikationer inkluderar inflammation av bukspottkörteln. (källa)
4. Blandningar av luft och 2–10 vol% gasol är brännbara och kan brinna på ett explosionsartat sätt. Då gasol är tyngre än luft kan små läckage ansamlas till exempel i nedre delarna av en båt eller en byggnad och så småningom uppnå brännbara koncentrationer. (källa)
5. Generalmönstringen har sitt ursprung i de vapensyner eller s.k. mönstringar som ända sedan 1200-talet hölls med frälset för att kontrollera att rustningstjänsten hade fullgjorts enligt föreskrift. De kom senare att omfatta alla stående trupper. Efter att det yngre indelningsverkets hade införts av Karl XI genomfördes noggranna mönstringar, som då fick benämningen generalmönstring, av kungen själv eller av en general som han hade utsett. Så småningom bestämdes att generalmönstring skulle hållas än vart femte, än vart tredje år och även med värvade trupper. (källa)
6. Gillena fanns i huvudsak av fyra typer. Flest var de allmänna gillena, där i princip vem som helst kunde söka medlemskap. I realiteten ändå de allmänna gillena ofta människor ur ungefär samma sociala grupp. Prästgillen hade ofta mer eller mindre tydlig geografisk förankring, som Helga lekamens gille i Stockholm och Convivium Salvatoris i Uppsala. Hantverksgillena kom småningom att gå upp i skråväsendet och satt sin prägel på hantverksskrånas fester långt efter att fenomenet gillen försvunnit. Köpmän reste betydligt mer än vad de flesta gjorde på medeltiden, och köpmannagillena hade särskilt fokus på att hjälpa gillesbröder på resa. (källa)
7. Ända in på mitten av 1900-talet använde man sig i Sverige av lavar byggda av trä. Från slutet av 1910-talet och framåt byggdes de även i betong och blev allt högre. Den första laven i betong i Sverige byggdes i Kärrgruvan utanför Norberg år 1916, även om formspråket var hämtat från trälavarna. Hissmaskineriet hade i princip alltid stått bredvid lavarna, men 1943 byggdes vid Ramhälls gruva en 44 meter hög betonglave med ett tungt spel uppe i toppen. Anledningarna till den ökade höjden var att man ville ha fallhöjd på det brutna berg man hissade upp, samt att spelhastigheten ökades. Så småningom kom även lavar av stål. Dessa har särskilt använts vid mindre gruvor och undersökningsarbeten. (källa)
8. Till skillnad från gudar, som överträder naturlagarna så följer gudinnorna/mödrarna naturlagarna eftersom de är naturen och kosmos. Detta innebär också att de inte härskar över en skapelse, utan verkar i sig själva emedan de är själva skapelsen. Eftersom naturen rör sig i en ständig cirkel av födelse, liv, död och återfödelse bär gudinnorna/mödrarna alla dessa aspekter. Därmed är cirkeln också en symbol för gudinnorna/mödrarna. Många kulturer har eller har haft gudinnor vanligast som en del av en pantheon. Ursprungligen (under paleolitikum, äldre stenåldern) bestod denna pantheon av enbart kvinnliga väsen/mödrar. Under neolitisk tid (bondestenåldern) fick gudinnan/modern en gemål och pantheonen kom att bestå av både gudinnor och gudar. Så småningom kom gudinnor, precis som gudar, i mytologin ofta att få ansvar över ett område. Exempel på områden är visdom, tur, kärlek, jakt, krig, osämja, moderskap, himmel, underjorden m.m. (källa)