Solvända synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas solvända

Solvända uttalas sol|vända.

Solvända betyder växt.

Ordformer och varianter av solvända

Solvända är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet solvända

Solvända (Helianthemum nummularium (L.) Mill, (tidigare Helianthemum vulgare Garsault (nom inval) ) är en lågväxt, flerårig ört i familjen solvändeväxter.

Stamsystemets nedersta del är förvedad, så att den i likhet med en buske övervintrar med sina knoppar ovan jord. Eftersom stjälkarna är örtartade blir den dock inte särskilt hög. Solvändan är därför ett mellanting mellan ört och småbuske, en så kallad dvärgbuske. Ju torrare och kalare växtplatsen är, desto tjockare och hårdare förvedad blir stammens nedersta del. Bland högt gräs och i skuggiga backar blir växten högre, smärtare och vekare.

Solvändan behöver starkt ljus och värme för att öppna blommorna helt. De öppnar sig mot solen och mer eller mindre följer denna under dagens lopp (därav namnet solvända). Redan tidigt på eftermiddagen sluter sig hyllet. Av foderbladen är nämligen tre större än de övriga och oliksidigt förtjockade av fastare ribbor, och det är de som sluter sig och tvingar blomkronan att följa med. Efter befruktningen förblir dessa foderblad som skyddsorgan hårt tryckta intill fruktanlaget, som nu även genom blomskaftets karpotropiska krökning avlägsnas från den plats, där blomningen ägt rum. Först då fröhuset är moget och ska öppna sig, släpper foderbladen sitt hårda grepp runt det.

Blomställningen hos solvändan liknar en klase, där endast en blomma i sänder står i blom. Men klasen är skenbar. I en äkta klase sitter varje blomskaft i vinkeln av sitt skärmblad. Hos solvändan däremot är skärmbladen inte placerad direkt nedanför, utan bredvid eller ofta något högre änärmaste blomskaft. Detta förklaras med att blomskaftet är den huvudaxel som skärmbladet bärs upp av. Ur skärmbladets bladvinkel framkommer den biaxel som bildar den skenbara huvudaxelns (i rät linje fortgående) fortsättning men med sin topp slutar som blomskaft till närmast högre belägna blomma. I en klase kommer alla blomskaften fram successivt som biaxlar till en och samma huvudaxel. De är alla av samma generation, alla syskon, men allt yngre och yngre. Hos solvändan däremot är blomställningen ett ensidigt knippe, således en generation yngre än denna. Generationerna blir lika många som blommorna, och den så kallade huvudaxeln är endast skenbar för den är en skottkedja. Hos solvändan tillkommer slutligen det egendomliga fallet, att blomskaftet, det vill säga den svaga och fina huvudaxeln, sammanväxer med sin kraftigare biaxel ända upp till närmast högre skärmblad, där blomskaftet frigör sig från den skenbara huvudaxeln.

I Skandinavien finns solvändan i södra Finland och Estland samt i södra och mellersta Sverige längs östersjökusten.

Norden: Vanlig solvända ssp. nummularium.

Norden: Mörk solvända  ssp. obscurum.

Helianthemum nummularium ssp. grandiflorum) (Scop.) Schinz och Thell., Stor solvända.