Vad betyder och hur uttalas spänningsförande
Spänningsförande uttalas spänn|ings|för|ande oböjligt.
Ordformer och varianter av spänningsförande
Spänningsförande är ett adjektiv
Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).
Hur används ordet spänningsförande
Jordning utnyttjar att jorden är elektrisk ledande: man använder sig av fysisk jord (ofta marken kring huset) för att leda bort felströmmar som orsakats av funktionsfel. Elapparaters höljen är då direkt förbundna med så kallad skyddsjord, det vill säga spänningen mellan höljet och jord är noll volt och därmed kan ytterhöljet aldrig uppnå spänningsnivåer farliga för en människa. Om kontakten mellan spänningsförande ledare och ytterhöljet är god vid ett fel, kommer den ordinarie säkringen – antingen den i säkringsskåpet eller i apparaten – att lösa ut på grund av överbelastning (kortslutning). Om däremot kontakten är dålig, så att strömmen inte blir högre än vad säkringen tål (vanligen 6–16 ampere för säkringarna i säkringsskåpet) hjälper inte säkringarna.
Kontaktledningen är normalt inrättad som luftledning, det vill säga den har formen av en lina av metall, som hänger ovanför banan i dess längdriktning. Även strömförande skenor under jord, bredvid eller över spåret förekommer. Ordet "luftledning" används idag inte i järnvägssammanhang, och inte heller i spårvägssammanhang, tidigare har spårvägarnas kontaktledning benämnts som "luftledning". Luftledning kan i princip vara vilken spänningsförande blanktråd som helst som används som kraftledning, vanligtvis mellan kraftverk, ställverk och förbrukare.
Vid elektrifierade banor återleds strömen från den andra rälen - S-rälen. Det betyder att vid ett rälsbrott kan under vissa omständigheter brottet bli spänningsförande. Man måste därför alltid skyddsjorda rälsändarna med en kabel när man delar eller monterar en skarv.
Strömbrytare i hushållet brukar bestå dels av en metalldel med låg resistans och god tålighet mot oxidation. En ytterdel i plast, keramik eller bakelit som isolerar och skyddar operatören mot beröring med de spänningsförande delarna. För kretsar som arbetar med ofarliga spänningar kan hela strömbrytaren vara utförd i metall, något som är olämpligt för högspänningsnät.
