Spårområde Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet spårområde

1. Driftplats (JTF). "Ett från linjen avgränsat område av banan som kan övervakas av tågklarerare mer detaljerat än vad som krävs för linjen". Det betyder ett spårområde, där en tågklarerare kan ändra tågens väg genom växlar och styra signaler, vanligen genom ett ställverk (järnväg). Stora driftplatser indelas i driftplatsdelar. Den enklaste driftplatsen har inga växlar och en stor driftplats kan bestå av en hel bangård. Driftplats hette i den äldre säkerhetsinstruktionen SÄO station. Vissa driftplatser har en speciell funktion (ej definierade i JTF): Krysstation. där ett tåg på en dubbelspårig järnväg kan byta från höger- till vänsterspår eller vice versa. En berömd typisk krysstation är Clapham Junction i London, där tågen från Waterloo station och Victoria station (båda säckstationer, se nedan) möts i en tvåplanskorsning. I Sverige brukar två korsande banor anslutas så att den mindre banan ansluter sig till den större i båda ändar. Hässleholms centralstation är en typisk sådan station. På högbelastade avsnitt har krysstationer ersatts av en bro eller tunnel tåg kan byta "sida" utan att störa övrig trafik, till exempel mellan Årstaberg och Älvsjö där Nynäsbanans anslutning går i en tunnel. (källa)
2. Vid Yasjön, nära bokskogsområdet, ligger Åkulla friluftsgård. I närheten finns vintertid ett spårområde. Det var den första konstsnöanläggningen för längdskidåkning i Halland. Den tillhandahålls av Åkulla Skidallians som bildades 1998 av föreningarna FK Friskus Varberg, OK Löftan, OK Nackhe och Ringhals IF. Här finns utrymme för både skidtävlingar, motionsåkning och träning inför större skidlopp. (källa)
3. Söder om trapporna (under Katarinavägen) finns rum i tre våningar om sammanlagd 250 m² som ursprungligen nyttjades för stationens olika funktioner. På plan 1 fanns expedition, biljettförsäljning, rum för stinsen, tidningskiosk och bagageinlämning. På plan 2 (på nybyggnadsritningen angiven som ½ trappa upp) låg väntsal, damrum, wc och övre delen av bagageinlämning. Plan 3 omfattade övre del av väntsalen. Väntsalen hade höga burspråksliknande fönster ut mot Stadsgården. Från plan 2 fanns även utgången till en 58 meter lång gångbro som gick över SJ:s spårområde och fram till Stadsgårdskajen. Gångbron existerade till mitten av 1930-talet. (källa)
4. Hufvudstaden låg tillsammans med SIAB och Lundbergs bakom bolaget Vasaterminalen, som under senare delen av 1980-talet byggde World Trade Center, ett 45 000 kvadratmeter stort komplex bestående av fyra sammanbundna kvarter byggt ovanpå Stockholms centrals norra spårområde. Bland övriga större nyproduktioner fanns kontorsfastigheten Marievik 15 (i ett gemensamt bolag med Marieberg), Hotell Sheraton i Göteborg, samt nya kontorshus på Biblioteksgatan och Norrlandsgatan i Stockholm. (källa)
5. En bangård är spårområdet på en järnvägsstation där tågbildning (hopkoppling av vagnar och lok till ett nytt tåg) vanligen sker och där parkering av lok och vagnar i flera fall kan ske. Ordet har sitt ursprung i tyska Bahnhof som i tyskspråkiga länder avser stationen som helhet. Världens största rangerbangård är Bailey Yard i USA, Europas största Maschen Rangierbahnhof i Tyskland. Stora bangårdar i Sverige finns bland annat i Göteborg, Hallsberg, Malmö och Borlänge. (källa)
6. En banhall är en byggnad formad som en hall med tak över spåren på en järnvägsstation. Konstruktionen används för att skydda spårområdet och perrongerna mot väder och vind. En banhall kan täcka en stations alla spår eller enbart en del av dessa. (källa)
7. Tomtebodabron var en cirka fyra meter bred träkonstruktion med gjutjärnsräcke som spände över den västligaste delen av spårområdet. Innan Solnabron anlades 1942 var Tomtebodabron den närmaste förbindelsen mellan nordvästra Stockholm och Solna. Fortfarande på 1960-talet fungerade Tomtebodabron som smitvägen för bilister som snabbt ville ta sig från Solna centrum till Birkastan eller tvärtom. Detta sattes stopp för på 1970-talet då bron blev gång- och cykelbro. En ensam parklykta av modell "Kineshatt" på det numera avspärrade brofästet vittnar om det. Då tillkom även en ny bred betongbro som förbinder Norra stationsgatan med Tomtebodavägen. Denna bro har dock inget eget namn utan är en del av Tomtebodavägen. (källa)
8. Vagnhallen Slottsskogen är en spårvagnshall vid Margretebergsmotet i stadsdelen Slottsskogen i Göteborg. Vagnhallen, inklusive spårområdet runtom, har plats för 48 stycken 15-metersvagnar eller 24 stycken 30-metersvagnar. (källa)
9. Stationshusen utmed banan fick alla liknande arkitektoniska utformning enligt dåtidens nationalromantiska villaideal och är i många avseenden lika de många villor som byggdes i storstädernas förnäma villastäder. Stationerna hade alla branta brutna sadeltak med stor takkupa på framsidan. På framsidan, mot spårområdet, fanns även ett överhäng vilket fortsatte från taket i en svagare sluttning, till för att skydda väntande passagerare från väder och vind. Stora fönster med spröjsar hörde också till husets detaljer. Husen byggdes för att kunna tillhandahålla all den service som krävdes av dåtidens stationer och byggdes även för att kunna tillfredsställa expanderande samhällen. Detta gjorde att många av stationshusen blev överdimensionerade i förhållande till stationernas storlek och behov. Stationerna i Skurugata och Kålshester är tydliga exempel. Den enda station som verkligen behövde stationshusets storlek var Österbymo station där huset utnyttjades fullt ut till både polletterat resgods, telegrafi, post samt biljettförsäljning och väntsal. (källa)
10. Det var första gången i Sverige som en reguljär järnväg byggdes över med bostadshus, de ritades av EGÅ Arkitektkontor, Coordinator arkitekter respektive Riksbyggen konsult (se kvarteret Brinckan). För att kunna uppfylla myndigheternas stränga krav på ljudnivåer i bostäder (30 dBA) byggdes spårområdet på elastiska mattor och husen ställdes på gummikuddar. (källa)