Vad betyder och hur uttalas statsminister
Statsminister uttalas stats|min|ister.
Ordformer och varianter av statsminister
Singular
- statsminister
- obestämd grundform
- statsministers
- obestämd genitiv
- statsministern
- bestämd grundform
- statsministerns
- bestämd genitiv
Plural
- statsministrar
- obestämd grundform
- statsministrars
- obestämd genitiv
- statsministrarna
- bestämd grundform
- statsministrarnas
- bestämd genitiv
Statsminister är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet statsminister
Ett nutida sådant exempel var när statsminister Ingvar Carlsson valde 1990 att göra frågan om lönestopp till en kabinettsfråga. Regeringen förlorade omröstningen i riksdagen och lämnade därefter in sin avskedsansökan.
Kanslipresident var ett svenskt offentligt ämbete från slutet av 1600-talet till början av 1800-talet, som till stora delar motsvarar det nuvarande statsministerämbetet. Från 1680 till 1792 var kanslipresidenten chef för Kanslikollegium och från 1801 till 1809 chef för Kunglig Majestäts kansli.
Tidigare har titeln även använts i Frankrike 1876–1959 (président du conseil) och i Danmark 1854–1918 (konseilspræsident). I Danmark används från 1918 istället titeln statsminister. USA's president har liknande befogenheter och skyldigheter. I Frankrike, som ofta anses ha en "stark president" är det dock sedan de Gaulles införande av dagens franska konstitution 1959, den s.k. Femte republiken, premiärministern som bildar regering och är chef för denna.
Dåvarande statsminister Göran Persson, själv född 1949, tog i sina egna ord "ungtuppen Nuder i upptuktelse" för detta uttalande. Nuder beklagade att människor tagit illa vid sig.
Uttrycket har använts i Sveriges riksdag där en politisk fråga kan behandlas återkommande av de olika partierna och valkretsarna (bänkarna) utan att det går att nå ett faktiskt resultat på grund av oenighet mellan partierna eller valkretsarna. Således går frågan fram och tillbaka mellan riksdagens bänkar och enighet nås ej. Uttrycket har en negativ klang och anses visa på politikens brister. Den svenske centerpartisten Thorbjörn Fälldin, statsminister 1978-82, var en av dem som ofta nyttjade uttrycket under sin tid i riksdagen.
I Sverige är enligt grundlagen den formella benämningen statsråd på ledamöter av Sveriges regering, utom statsministern som även formellt har en ministertitel. Övriga ledamöter har titlar som "statsrådet och chefen för finansdepartementet". Benämningen "statsråd" syftade ursprungligen (och i till exempel Norge fortfarande) på en grupp rådgivare vid monarks eller statschefs sida, vilka inte är ansvariga inför parlamentet, eller på monarkens och dessa rådgivares beslutande möte.
Riksdagen kan på förslag av minst 35 av riksdagens ledamöter avsätta ett statsråd eller hela regeringen. Vid sådant misstroendevotum krävs att en majoritet av riksdagen, det vill säga minst 175 ledamöter, stöder misstroendeförklaringen. Om misstroendet gäller statsministern måste hela regeringen avgå. Regeringen kan inom en vecka söka väljarnas förtroende genom att upplösa riksdagen och utlysa extra val.
