Stilfigur Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet stilfigur

1. Hopning är en stilfigur där flera synonymer eller andra närliggande ord placeras i tät följd. Figuren är tydliggörande och förstärkande. Jämför pleonasm. (källa)
2. Kiasm (av den grekiska bokstaven χ, chi) är en stilfigur med spegelartad konstruktion. Ordet betyder egentligen "korsställning". Kiasmen kommer ur den senare delen av den retoriska traditionen och förekommer ofta i bland annat Bibeln, Shakespeares Hamlet och Homeros Illiaden. Formen för en kiasm är uppbyggd enligt modellen A B A. Först finns en sats med en viss struktur, till exempel "fråga inte vad (A) ditt land kan göra för (B) dig". I nästföljande sats har orden skiftat plats "utan fråga istället vad (B) du kan göra för (A) ditt land". Ett spegelförhållande råder alltså mellan vissa delar av orden i satserna. (källa)
3. Klimax eller gradatio som det översätts till på latin, är en retorisk figur (en stilfigur som är medel att förstärka ditt tal) som innebär att talaren inte går över till ett följande ord förrän han har upprepat ett tidigare. Vanligen består en klimax av tre följande satser som uttrycker något med en stigande grad med styrka i orden, samtidigt som satserna blir längre och längre, exempelvis "Jag är upprörd. Nej jag är faktiskt riktigt arg. Man skulle kunna säga att jag är heligt förbannad". (källa)
4. Metonymi (av gr. μετωνυμία, metōnymía, "byte av namn", av μετά, "metá", "efter, bortom" samt -ωνυμία, "-ōnymía", ett suffix) är en stilfigur som bygger på en närhet mellan det använda uttrycket och det som betecknas. Man säger till exempel Bryssel för EU-administrationen: "Bryssel tvekar om stöd till bönderna". Metonymi betyder i själva verket "namnbyte" , till exempel "flaskan" istället för "alkohol", som då kallas en metonym. (källa)
5. Perifras är en stilfigur som är en omskrivning av ett välbekant ord eller begrepp. I omskrivningen låter man det vanliga uttrycket ersättas av ett annat uttryck som tar sin utgångspunkt i någon egenskap hos det betecknade. Om man kallar sitt parti vid ett namn, till exempel "Framtidens parti", som inte är det officiella namnet, så blir det en perifras. Alltså är en perifras när man döper om något, eller kallar någonting för något annat än vad det egentligen heter, till exempel ett smeknamn. Stilfigurer används för att utsmycka talet, det tillhör elocutio i Partesmodellen. För att förstärka viktiga delar i talet används tre retoriska grepp: upprepning, variation och stegring. Dessa ligger till grund för de språkliga formlerna stilfigurer. När det gäller stilfiguren perifras så ingår den i variationsfigurerna. Variation ger talet en ökad uttryckskraft, det stärker ett inslag kontrastivt. Ofta kan upprepningar göra så att det låter enformigt och tråkigt, därför kan det passa bra att även ha variation i talet. Till exempel säger man inte bara att "vårt parti står för framtiden", utan använder även av andra uttryckssätt för samma tanke. Man kan välja att uttrycka tanken indirekt, genom att ge påtagliga exempel på den. (källa)
6. Pleonasm är ett ord, eller en ordföljd, som kan utelämnas ur det stycke som det tillhör, utan att innebörden i stycket ändras. Ofta består pleonasmen således av upprepade synonymer eller av en fras där flera delar har samma betydelse. Om läsförståelsen inte påverkas kan onödiga ord också betraktas som pleonasmer, till exempel "Polisen har gripit en man, som redan är väl känd sedan tidigare." Om mannen är känd av polisen, måste det naturligtvis vara sedan tidigare. Uttrycket 'sedan tidigare' är därför pleonastiskt och kan uteslutas utan att innebörden förändras. Ofta krånglas meningsbyggnaden till genom en onödig konstruktion med bisats som till exempel "På söndag har vi ett snöområde, som drar in från sydväst." I stället bör man skriva "På söndag drar ett snöområde in från sydväst." Pleonasmen kan även beskrivas som den direkta motsatsen till stilfiguren ellips. (källa)
7. Polysyndeton, även kallat polysyndes, är en retorisk stilfigur som innebär en överdriven användning av bindeord i syfte att förtydliga varje ord eller sats. (källa)
8. Synonymi kallas också en retorisk stilfigur vilken används som stilmedel för att göra en text eller ett tal mera varierande. Genom detta känner mottagaren ett större behag (delectare) och påverkas starkare av innehållet än vid upprepning av samma ord. Synonymer förstärker språket och ger intryck av ett ökat uppmärksammande hos publiken. För att hitta total synonymi jämförs oftare ord med fraser. (källa)
9. Allitteration är en retorisk stilfigur med upprepning av ett ljud (fonetisk parallellism) från början av ett ord till början av ett annat ord. Det kan jämföras med rim, där ord slutar med samma ljud. (källa)