Arbetsgivare Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder arbetsgivare, varianter, uttal och böjningar av arbetsgivare

Arbetsgivare synonym, annat ord för arbetsgivare, vad betyder arbetsgivare, förklaring, uttal och böjningar av arbetsgivare.

Synonym till arbetsgivare

Vad betyder och hur uttalas arbetsgivare

Arbetsgivare uttalas arbets|giv|are och är ett substantiv.

Ordformer av arbetsgivare

Singular

arbetsgivare
obestämd grundform
arbetsgivares
obestämd genitiv
arbetsgivaren
bestämd grundform
arbetsgivarens
bestämd genitiv

Plural

arbetsgivare
obestämd grundform
arbetsgivares
obestämd genitiv
arbetsgivarna
bestämd grundform
arbetsgivarnas
bestämd genitiv

Arbetsgivare är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet arbetsgivare

  1. Avtalspension (eller tjänstepension) är pension som följer av ett anställningsförhållande, där arbetsgivaren har gjort en pensionsutfästelse. De flesta tjänstepensioner är baserade på kollektivavtal mellan arbetsgivare och fackförbund, men det finns även individuellt avtalade tjänstepensioner. Kollektivt avtalade pensioner kallas oftast för allmänna pensionsplaner. (källa)
  2. Skråväsendets arbetsordning gjorde att inte bara lärepojken, utan även den färdiglärda lönearbetaren, gesällen, var mycket nära bunden till sin arbetsgivare, mästaren. Fram till 1720 års Algemene Ordning och Skrå fick gesäller inte gifta sig, utan ingå i mästarens hushåll. Ännu i 1720 års skråordning var det förbjudet för gesällen att bo på något annat ställe än hos sin mästare, och gesällen fick inte tillbringa nätterna utomhus utan mästarens lov. Mästaren ägde husbonderätt över såvälärpojkar som gesäller. (källa)
  3. Dominerande arbetsgivare är Billerudsägda pappersbruket Gruvöns bruk, som är Värmlands största privata arbetsplats. I Grums finns även Gruvöns sågverk, som ägs av Stora Enso. I övrigt finns det mest mindre företag, bland annat plåtindustrier, mekaniska firmor, byggfirmor och en snickerifabrik. (källa)
  4. Det normala är att personen betalar skatt i Sverige för allt arbete som inte utförts i Danmark. Om personen har en dansk arbetsgivare och arbetar minst 50 % av varje tremånadersperiod i Danmark, ska han betala skatt på lönen i Danmark på alla inkomster, alltså även på den del som inte intjänats i Danmark. Ett villkor är att arbetet utanför Danmark sker i hemmet eller vid tillfälliga tjänsteresor till Sverige eller ett tredje land. (källa)
  5. En anställning på heltid är den arbetstid som oftast betraktas som normal för en person som har ett arbete som man försörjer sig eller sin familj på. Omfattningen av en heltid kan endera vara bestämd i lag eller i avtal, beroende på land. Om man arbetar mindre än heltid för en arbetsgivare arbetar man deltid. Arbetar man tillfälligt mer än heltid för en arbetsgivare, arbetar man övertid. (källa)
  6. Ett hembiträde eller en husassistent, ibland även kallat hemhjälp, är en flicka eller kvinna som är anställd att utföra husliga sysslor i arbetsgivares privathem. Arbetsuppgifterna varierar, men kan omfatta städning och tvätt, matlagning, dukning, servering, strykning och diskning samt ibland även barnpassning. Historiska beteckningar är tjänsteflicka, tjänstekvinna, tjänarinna, husjungfru eller jungfru. Om barnpassning är huvuduppgift används ofta benämningen barnflicka, särskilt om den anställda är något yngre. (källa)
  7. som i sin tur stod över "grad 3", pigorna och de tjänare som skötte de grövsta sysslorna. Hushållerskan övervakade de övriga tjänarna men utförde själv inga sysslor, tog order direkt från "frun i huset" och vidarebefordrade hennes order. I Sverige tilltalades hon oftast mamsell, från husmamsell. Svenska hushållerskor kunde också själva vara från förmögna familjer: Ida Posse (1826-1908), dotter till Fredrik Posse, var hushållerska hos familjen Bonde på Ericsberg, och kunde därför äta vid samma bord som sina arbetsgivare när dessa inte hade gäster. Annars åt husmamsell vid ett eget bord, vare sig det var i samma rum som de övriga tjänarna eller inte, tillsammans med inspektor, bokhållare och "gäster av lägre rang" som befann sig i en social status mellan adel och tjänstefolk. På ett flera svenska gods var det också vanligt att en husmamsell hade i uppgift att undervisa borgerliga döttrar i hushållskunskap: dessa flickor var då en slags elever i en informell skola hos husmamsell, räknades inte som tjänare och fick äta vid hennes bord. (källa)
  8. Ett hängavtal är vanligen ett kollektivavtal mellan en arbetsgivare som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation och en arbetstagarorganisation. Hängavtal kan också tecknas mellan t.ex. ett företag som tillhör arbetsgivarförbund anslutet till Svenskt Näringsliv (SN) och ett fackförbund om avtalet avser en kategori arbetstagare som inte omfattas av det reguljära kollektivavtalet mellan SN-förbundet ifråga och dess motsvarighet på den fackliga sidan. I de flesta fall är hängavtal något som arbetsgivare med relativt få anställda skriver med fackförbunden för att slippa sitta och förhandla och för att slippa betala medlemsavgift till ett arbetsgivarförbund. (källa)
  9. Semester är ledighet som beviljas av en arbetsgivare till en arbetstagare. Den kan vara betald eller obetald. I många länder finns en lagstadgad semester för de flesta arbetstagare. (källa)
  10. Bakjour avser när personal får vistas i hemmet, men måste vara beredda att omedelbart kunna stå till arbetsgivarens förfogande. Denna typ av jourverksamhet är särskilt vanligt inom sjukvården. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.