Bestämmande Synonymer Betyder Uttal

• avgörande

Hur används ordet bestämmande

1. För svensk lagstiftning utreddes frågan i Dödsbegreppet (Statens offentliga utredningar 1984:79) och en Lag om kriterier för bestämmande av människans död (SFS 1987:269) utfärdades i maj 1987 och trädde i kraft den 1 januari 1988. Den har senare reviderats 1995 och 2005. (källa)
2. men behöll länge sin betydelse som bestämmande de minsta områdena förättskipningsverksamheten på landsbygden. Under ståndsriksdagens tid hade häraderna - respektive närmast motsvarande lokala institutioner i andra delar av landet - en viktig politisk roll genom att de var valkretsar vid val av riksdagsmän i bondeståndet. Valet förrättades i allmänhet av socknarnas utsedda ombud. Det var tillåtet för flera härader att förena sig om en riksdagsman, och detta förekom inte sällan då en riksdag var förenad med ansenliga omkostnader för resa och logi, men en på detta sätt vald riksdagsman hade inte mer än en röst i ståndets omröstningar. (källa)
3. Idrottsledare är ett samlingsnamn för personer som jobbar med idrott utan att vara idrottare själv, utan är ledare i en bestämmande administrativ roll, såsom tränare, föreningsordförande och så vidare. (källa)
4. För att ett bolag skall betecknas som ett dotterbolag krävs att ett annat bolag har bestämmande inflytande. Många gånger kan ett dotterbolag vara helägt av sitt moderbolag varvid koncernförhållandet är lätt att identifiera och fastslå. Om ett bolag kontrollerar mer än 50 % av rösterna på årsstämma eller motsvarande beslutande organ eller via avtal eller andra förhållande självständigt kan utöva bestämmande inflytande anses ett moder-dotterbolagsförhållande föreligga. Bolag vari ett annat bolag har ett väsentligt ägande men inte kan utöva bestämmande inflytande betecknas som intressebolag. (källa)
5. Bestämmande grund för dessa domstolars sammansättning var grundsatsen, att den åtalade skall dömas av sina likar. Därför var det övervägande antalet ledamöter i krigsdomstolarna militärer. (källa)
6. Tidigare sänkte man ett lod, en tyngd som hänger i en lina. Det klassiska lodet hade en liten urgröpning i bottnen, som fylldes med vax. Samtidigt med djupet fick man ett bottenprov, vilket även det hjälpte till vid bestämmande av position och navigering. Bottnens beskaffenhet kunde föras in i sjökort ifall den inte var känd. I dag är djupet utsatt i sjökorten, men genomgår en ständig uppdatering av djup och bottenbeskaffenhet. Djupet angavs i famnar i äldre svenska sjökort, i dag enligt metersystemet. (källa)
7. I samtida samhällsvetenskaplig forskning om konstruktion och spridning av teknik och teknologi används begreppet (tekniska) artefakter för att benämna produkter av mänsklig verksamhet som har ett bestämmande inflytande på beteende och sociala relationer, exempelvis tvål, TV-apparater, datorer och mobiltelefoner. Även icke-materiella kulturpåfund, såsom sjudagarsvecka, facility management, osv, kan betecknas som artefakter, för att skilja dem från biologiskt givna mönster samtidigt som man trycker på att det är mänskliga idéer som fungerar som redskap för den samtida kulturen. (källa)
8. Som underlag för bestämmande av skattens storlek (jordeboks- och mantalsräntan), fastställdes hemmanets skattekraft genom taxering under Gustav Vasas tid. Skattekraften angavs i mantal. Ordet är bildat av 'man' och 'tal' och dess betydelse var ursprungligen 'antal man', en förteckning över vapenföra eller skattskyldiga män. (källa)
9. När den som ansöker om svenskt medborgarskap har varit verksam i eller haft bestämmande inflytande över en organisation beträffande vilken det är känt att verksamheten innefattat systematiska, omfattande och grova övergrepp som tortyr, mord och utomrättsliga avrättningar (fall I) respektive en grupp eller enhet som bedöms delta i terroristhandlingar (fall II) har kravet på hederligt levnadssätt inte uppfyllts förrän en viss karenstid förflutit. Vid beräkningen av karenstidens längd skall en helhetsbedömning av omständigheterna göras där riktmärket är en karenstid om 25 år enligt Migrationsöverdomstolens beslut 2007-06-25. (källa)
10. För Aristoteles är naturen det betingande i de singulära varandena eller substanserna i helheten eller världen (kosmos) och ibland även helheten med dess varanden. I den aristoteliska traditionen finns det alltså ingen absolut motsättning mellan individens natur och kosmos, vilket är en förutsättning för en religiös tro. Augustinus gjorde en uppdelning av "natur" i väsen och substans, vilket blivit bestämmande för begreppsdefinitionen därefter. De skolastiska filosoferna återkom ofta till frågan om naturen och evigheten, och hävdade att endast Gud är evig och att naturen åtminstone delvis är förgänglig, Gud är den skapande och naturen är det skapade. Natur har i det sekulariserade samhället alltmera kommit att uppfattats som biologi, eller material som kan behärskas genom olika tekniker och manipulationer, gränsen mellan natur och kultur eller det artificiella har därmed blivit oskarp. (källa)