Därtill Synonymer Betyder Uttal

• dessutom
• därutöver
• samt

Hur används ordet därtill

1. En gasbuss (naturgasbuss) är en buss som kan drivas med naturgas eller biogas, dvs metan. Biogas är ett biobränsle, vilket gör att klimatpåverkan minimeras. I Sverige används de huvudsakligen som stadsbussar, men även som landsortsbussar, och som går på biogas framställd i städernas avloppsreningsverk, av rötat slaktavfall eller av rötad kompost. I gasbussarna används bensinmotorer som försetts med gastillsats. Detta ger även i jämförelse med dieselbussar fördelar som framförallt bättre avgasrening. De påverkas heller inte lika mycket av olika avgasnormer. Komforten är sämre på grund av ibland ryckig gång då motorerna är känsliga för variationer i gaskvaliteten. Bussarna är även dyrare i inköp och service, men då den i Sverige vanligtvis lokalproducerade gasen inte påverkas lika mycket av globala konflikter så blir det ändå billigare i längden då det blir billigare att tanka. Tankarna sitter i regel på taket, vanligtvis framtill eller något mot mitten, mer sällan baktill och täcks av en kåpa. Kåpan kan vara mer eller mindre synlig utifrån, då vissa bussar istället för att ha en hög gaskåpa (och därtill högre totalhöjd) istället kan ha ett lägre tak invändigt som inrymmer gastankarna och en mindre kåpa på taket som inte påverkar totalhöjden så mycket. (källa)
2. En generalplan godkänns av kommunfullmäktige och kan också utarbetas i etapper eller delområden (delgeneralplan). Kommunen kan för utarbetandet utfärda byggförbud och åtgärdsbegränsningar för högst fem år, detta kan på olika grunder förlängas upp till 15 år. När generalplan utarbetas bör man sträva efter att i första hand utnyttja den befintliga samhällsstrukturen, att behovet av bostäder och tillgången till service beaktas samt att det ges möjligheter till en trygg, sund och för olika befolkningsgrupper balanserad livsmiljö och verksamhetsbetingelser för kommunens näringsliv. Vidare bör trafikens behov tillgodoses och energiförsörjning, vatten och avlopp samt avfallshantering ordnas på ett ändamålsenligt och med tanke på miljön, naturtillgångarna och ekonomin hållbart sätt. Man bör även sträva efter att befintliga miljöolägenheter minskas, att byggd miljö, landskap och naturvärden värnas och att det reserveras tillräckligt med rekreationsområden. Generalplanen uppgörs i form av en karta med därtill hörande beskrivning. Under planeringsskedet bör alla berörda myndigheter verka i samråd, och planförslaget bör framläggas till offentligt påseende. (källa)
3. Genua är på landsidan omgiven av dubbla befästningar, av vilka den 15 km långa yttre enceinten, 48 bastionerade fronter, ligger på de omgivande bergkammarna, där även flera detacherade verk, forten Sperone, Begato, Crocetta, Belvedere, Castellacio, Clappe, Puin, Fratello Minore, Fratello Maggiore och Diamante, anlagts. På vänstra Bisagnostranden ligger forten Monteratti, Quezzi, Richelieu, Santa Tecla och San Martino samt vid kusten San Giuliano, och därtill sexton kustbatterier ligger mellan sistnämnda fort och fornigliano. Under slutet av 1800-talet förstärktes västra fronten med två nya verk, fort Monte Guano och batteriet Monte Croce, och även kustbatteriernas antal ökades på samma gång som deras bestyckning moderniserades, varför Genua anses äga en av de starkaste fästningarna i norra Italien. (källa)
4. Från 1400-talet och ända till skråväsendets upphörande 1846 innehöll skråordningarna bestämmelser om gesällernas (och svennernas) ställning. För att bli gesäll måste man först tjäna som lärling under en lärotid som vanligen varade mellan tre och fem år. Därtill måste man utföra en del andra prestationer såsom att erlägga "utskrivningspengar" och avgift till gesällernas kassa, gesällådan. Gesällerna inordnades i gesällskap som till organisationsformen liknade mästarnas ämbeten. Gesällskapen fick däremot inte samlas utan att en mästare vara närvarande. Gamla seder krävde också att lärepojken skulle bjuda på traktering ("hålla skänkning") men detta förbjöds i 1720 års skråordning. I en del yrken fordrades även att lärepojken skulle visa sin arbetsskicklighet genom att utföra ett gesällprov. Om han klarade det, och därmed blev gesäll, skulle han få ett lärobrev eller gesällbrev enligt 1669 och 1720 års skråordningar. (källa)
5. Den äldsta skriftliga källan som nämner företeelsen gille är Bjälbostenen från början av 1000-talet som finns i Bjälbo kyrkby utanför Skänninge. Man vet att det under medeltiden fanns flera gillen i Skänningen varav det första omnämns år 1370, då Allhelgonagillet köper en fastighet. Två år efteråt testamenteras "kyrkoherdarnas" Vårfrugille en gåva av prästen i Vedbo. Troligen var detta gille en sammanslutning av prästerna i Skänninge prosteri. Trettiofem år senare omtalas ett S:t Johannes gille i Skänninge. Därtill har man hittat en sigillstamp från 1300-talet, tillhörande S:ta Gertruds gille. Adolf Schück ger ytterligare information om sigillstampen i boken Skänninge stads historia. (källa)
6. Den 31 december 2010 fanns det 1078 personer folkbokförda i Sverige som bar efternamnet Glad, och därtill 276 personer som stavade sitt efternamn Gladh. (källa)
7. den är också okänslig för försurat regn. Eftersom den därtill är vanligt förekommande på många håll i världen har den kommit till rik användning för gatubeläggningar, som byggnadssten, för murverk och i ornament och monument. (källa)
8. Gratifikation (franska gratification, av latinets gratificari, göra till viljes) är en frivilligt lämnad ersättning för gjorda tjänster, en penninggåva vid sidan av lön eller arvode. I svenska armén var det namn på den belöning eller uppmuntran i kontant betalning som vid något därtill lämpligt tillfälle brukade utdelas till underbefäl och manskap. Samma benämning gavs även åt en del utgående understöd åt avskedade krigsmän. (källa)
9. Människor går med i grupper för att känna sig säkra, för status, självuppskattning, av sociala skäl, makt, eller för att uppnå ett visst mål. Grupptypen är vidare en faktor som påverkar processerna, huruvida det är en formell, informell, besluts-, mål-, intresse- eller kamratgrupp. I varje grupp finns ett formellt eller informellt regelsystem, bedömningar av huruvida gruppmedlemmarna uppnått resultat i gemensamma målsättningar, och därtill hörande belöningssystem och straffsystem. Grupper har dessutom auktoritetsstrukturer som bygger på gemensamma normer för status. En gruppstruktur utgörs av de formella roller som medlemmarna tilldelas eller tar sig, och måste inte sammanfalla med auktoritetsstrukturen. (källa)