Eftersträva Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder eftersträva, varianter, uttal och böjningar av eftersträva

Eftersträva synonym, annat ord för eftersträva, vad betyder eftersträva, förklaring, uttal och böjningar av eftersträva.

Synonymer till eftersträva

Vad betyder och hur uttalas eftersträva

Eftersträva uttalas efter|sträva och är ett verb -de.

Ordformer av eftersträva

Aktiv

eftersträva
infinitiv
eftersträvar
presens
eftersträvade
preteritum
eftersträvat
supinum
eftersträvande
presens particip
eftersträva
imperativ

Passiv

eftersträvas
infinitiv
eftersträvas
presens
eftersträvades
preteritum
eftersträvats
supinum

Perfekt particip

eftersträvad en
~ + subst.
eftersträvat ett
~ + subst.
eftersträvade den/det/de
~ + subst.

Eftersträva är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Andra språk

Eftersträva på Engelska

  • strive for, aim at - worth striving for

Hur används ordet eftersträva

  1. I samtida idédebatt är människosyn den gängse termen för uppfattningar om människans grundläggande egenskaper, hennes möjligheter och begränsningar. Människosynen har ofta ett historiskt samband med mer omfattande livsåskådningar eller ideologier. Etiska grundvärderingar av människans värde kan ingå i människosynen, dvs. antaganden om vad människan bör eftersträva och vilka egenskaper som är särskilt värdefulla. Uppfattningar om själens existens och natur eller människans öden efter döden hör också hit, men det är då fråga om obevisbara försanthållanden, omöjliga att avgöra på vetenskaplig väg. (källa)
  2. I många religioner talas om Guds rättfärdighet, vilket är vad människan ska eftersträva. Att som människa försöka detta och anse sig handla efter principerna kallas självrättfärdighet och kan ha en omvänd relation till självkänsla, ju mer självrättfärdighet desto sämre självkänsla och vice versa, dock förekommer det att personer är både självrättfärdiga och har god självkänsla vilket kännetecknar arrogans, medan låg självrättfärdighet och låg självkänsla kännetecknar ödmjukhet. Självrättfärdighet med låg självkänsla sammanfaller med osäkerhet och med preferens för starka ledarstrukturer. Låg självrättfärdighet och god självkänsla är däremot kännetecknande för vidsynthet. (källa)
  3. I judendom och islam utgörs normsystemet främst av Guds vilja att människan ska följa lagar i den religiösa urkunden och eftersträva renhet och sedlighet, medan det inom vissa kristna inriktningar främst utgörs av Guds vilja att människan ska älska honom och tro på honom. Det är nära besläktat med omoral, ondska och skuld genom att det betecknar handlingar som inte är acceptabla utifrån ett visst normsystem. I nutida språkbruk använder religiösa förkunnare sällan begreppet synd. (källa)
  4. Att skandinavismen med tiden fick en politisk färg berodde på förhållanden i Danmark. Redan mot slutet av 1830-talet hade där en liberal opposition framträtt mot det rådande enväldet, och samtidigt började man intressera sig för det danska språket i Slesvig och eftersträva en närmare anslutning av den ursprungligen danska provinsen till Danmark. (källa)
  5. Det finns olika berättelser om händelsen som ledde fram till att orden instiftades. Enligt en av dessa tappade en kvinna sitt strumpeband på en bal, och då kungen i sin iver att ta upp det kom att lyfta klänningsfållen, kom detta de närvarande att skratta. För att skydda kvinnan från den pinsamma situationen utropade han Honi soit qui mal y pense ("Skam den, som tänker illa härom", vilket kom att bli ordens motto) och svor att göra strumpebandet till ett så högt utmärkelsetecken, att alla skulle eftersträva det. Kvinnan står endast omnämnd som grevinnan av Salisbury, men kan ha varit Johanna av Kent eller hennes svärmor. (källa)
  6. Sufister säger sig eftersträva en personlig, oförmedlad och omedelbar kontakt med Gud samt kunskap om vad de uppfattar som den gudomliga kärlekens och vishetens uppenbarelser. På de främreorientaliska språken kallas sufister vanligtvis för dervischer (persiska "fattig") eller "fuqara" (arabiska, plural av "faqir"). (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.