Emedan Synonymer Betyder Uttal

• alldenstund
• då
• enär

Hur används ordet emedan

1. Till skillnad från gudar, som överträder naturlagarna så följer gudinnorna/mödrarna naturlagarna eftersom de är naturen och kosmos. Detta innebär också att de inte härskar över en skapelse, utan verkar i sig själva emedan de är själva skapelsen. Eftersom naturen rör sig i en ständig cirkel av födelse, liv, död och återfödelse bär gudinnorna/mödrarna alla dessa aspekter. Därmed är cirkeln också en symbol för gudinnorna/mödrarna. Många kulturer har eller har haft gudinnor vanligast som en del av en pantheon. Ursprungligen (under paleolitikum, äldre stenåldern) bestod denna pantheon av enbart kvinnliga väsen/mödrar. Under neolitisk tid (bondestenåldern) fick gudinnan/modern en gemål och pantheonen kom att bestå av både gudinnor och gudar. Så småningom kom gudinnor, precis som gudar, i mytologin ofta att få ansvar över ett område. Exempel på områden är visdom, tur, kärlek, jakt, krig, osämja, moderskap, himmel, underjorden m.m. (källa)
2. Redan 1596 beslöt Uppsala domkapitel om förhör av allmogen i alla Sveriges socknar. Såväl 1686 års kyrkolag som konventikelplakatet från 1726 ålade prästerna skyldighet att rotevis genomföra förhör varje år. I samband med husförhören brukade man, i synnerhet på landet, där de flesta deltagarna var långväga, tillställa gästabud. Kalasen förbjöds i en förordning 1743, "emedan dessa, mer än nyttigt var, drogo tankarna från husförhörets egentliga ändamål". År 1765 skärptes förordningen ytterligare och de som försummade husförhören straffades. (källa)
3. Hälsingland är ett inbyggarnamn och har betydelsen "hälsingars land". Hälsing i sin tur har tolkats som en kombination av ordet hals och efterleden inge, 'inbyggare'. Vad hals åsyftar har debatterats, emellertid har det inget med kroppsdelen att göra. De tolkningar som framförts har rört sig om antingen en trång del av vatten (jämför med Helsingborg-Helsingör), det vill säga ett smalt vattendrag, eller ett smalt landstycke. Ett flertal vattendrag har framförts, som till exempel tre havsvikar som i äldre tid trängde in i landskapet (Alir, Sundhed och Nordanstig) men likaså eden i Sundhed har angivits som möjlig rot. Den vanligaste uppfattningen är däremot att den hals som åsyftas är Bottniska viken och att befolkningen som bodde längs dess stränder, på ömse sidor, var hälsingar. Här har det också framhållits att Bottniska vikens smalaste del kallas för Kvarken, det vill säga "strupen". Utvecklingen från Halsing- till Helsing- härrör från det så kallade i-omljudet (jämför med den historiska förleden Jamt- i Jämtland) och dagens stavning med ä stammar från början av 1900-talet emedan bokstaven då var "modärn". I motsats till Helsingborg (som i 60 år stavades Hälsingborg) har stavningen av Hälsingland inte ändrats tillbaka. (källa)
4. Även inom veterinärmedicinen förekommer kastrering. Ändamålet med operationen är, att djuren efter densamma ska bli lättare att hantera eller göda, eller att köttet ska bli av högre värde som människoföda. Hos våra husdjur utförs operationen på handjur av alla slag och bland hondjur på suggor samt, om än sällan, på kor. Kastration av kor, då de var i hög mjölkning, förordades förr ganska mycket, emedan djuren därefter skulle lämna en stor mängd mjölk under flera års tid samt, då mjölkavsöndringen upphörde, lätt kunna gödas. Kastrering av hundar av andra skäl än rent medicinska är dock en relativt ny företeelse i Sverige som blivit vanlig först efter en lagändring under 90-talet. (källa)
5. Emedan den mystiska strömning representerad av Teresa av Ávila, Johannes av Korset, med flera, stöddes av den katolska kyrkan, så föll snart Molinos' särskilda riktning i onåd och fördömdes, varefter den utsattes för repression främst av jesuitorden. Denna mystika riktning går under beteckningen kvietism, vartill räknas Jeanne Marie Bouvier de la Motte Guyon och, i mildare form riktningens försvarare François Fénelon. (källa)
6. Även tåg med män i rollen som Lucia har förekommit historiskt och i samtiden, något som kan ha sin grund i gamla tiders teater där det inte spelade så stor roll att skådespelaren hade samma kön som den spelade rollen och det var vanligt att män spelade kvinnor emedan kvinnor tidvis inte ens tilläts förekomma på scen. (källa)
7. Neptunium är ett radioaktivt grundämne som tillhör aktiniderna. Neptunium var den första syntetiskt framställda transuranen. Den är uppkallad efter planeten Neptunus. Den ser ut som en silvrig metall. Dess oxidationstal ligger mellan +3 och +7. Neptunium är farligt emedan det är radioaktivt (alla isotoper), giftigt, självantändande och kan ansamlas i benmassan. (källa)
8. Ostracismen kom senare att användas i syfta att avgöra maktstrider inom den grekiska aristokratin. Flera av Atens mest framstående statsmän såsom Themistokles, Aristides, Kimon m.fl. blev på detta vis landsförvisade. Dess sista offer var demagogen Hyperbolos (417 f.Kr.). I Syrakusa på Sicilien förekom ett med ostracismen nära överensstämmande bruk, vilket kallades petalismos, emedan blad (petala) istället för lerskärvor nyttjades vid omröstningen. (källa)
9. Vad som utgör psyket är ett mycket omtvistat ämne. Några argumenterar att bara de högre intellektuella funktionerna utgör psyket, huvudsakligen förnuft och minne. Enligt den här synvinkeln är känslorna, kärlek, hat, rädsla och lycka, mer primitiva eller subjektiva i naturen och bör därför skiljas från psyket som sådant. Andra anser att olika rationella och emotionella tillstånd inte kan åtskiljas, att de av naturen och ursprung är samma, och därför borde alla anses vara delar av det som kallas psyket. I folkmun är psyke ofta synonymt med tanke, det vill säga den privata konservation som man för med sig själv "inne i huvudet". Ett antal engelska uttryck, såsom "make up our minds" (bestämma oss) och "change our minds" (ändra uppfattning), visar på detta, emedan mind betyder psyke men i uttrycken har med vad man tycker att göra. I de här fallen är ett av huvudattributen i psyket att det är en privat sfär som endast den personliga individen har tillgång till. Vetenskapen om det normala psyket kallas för psykologi och läran om avvikelser i det normala psyket för psykopatologi, vilken även är utgångspunkten för psykiatrin. (källa)