Evig Synonymer Betyder Uttal

• alltid
• beständig
• evinnerlig
• konstant
• oupphörlig
• outplånlig
• oändlig
• ständig
• tidlös
• ändlös

Hur används ordet evig

1. En av de första moderna historiefilosoferna var italienaren Giambattista Vico, som blivit mycket inflytelserik och ofta anförs som grundaren av den moderna disciplinen. Den antagligen mest kände och betydelsefulla historiefilosofen är Hegel. Hans historiefilosofi är dialektisk, där filosofin beskrivs som en evig växelverkan mellan negationer. Hegels teoribildning har påverkat bland andra Karl Marx, vars samhällsvetenskapliga forskning grundar sig på en materialistisk historiefilosofi. (källa)
2. Kanjoner är vanliga i västra Nordamerika, där berggrunden ofta består av sedimentära bergarter som är lätteroderade. I Sverige finns bland annat Abiskojåkkas kanjon, Evagraven (Evig- eller Evengraven) och Hällingsåfallets kanjon, Sveriges längsta kanjon. (källa)
3. Vissa långsiktiga investeringar kan ha så lång livslängd att de kan approximeras som eviga. Det kan exempelvis gälla aktier. En aktiekurs skulle kunna vara en värdering av framtida utdelningar. Det kan även gälla fastigheter, där hyran kan ses som en "evig" inkomst. I sådana fall faller restvärdet bort, och beräkningen blir en geometrisk serie. (källa)
4. För Aristoteles är naturen det betingande i de singulära varandena eller substanserna i helheten eller världen (kosmos) och ibland även helheten med dess varanden. I den aristoteliska traditionen finns det alltså ingen absolut motsättning mellan individens natur och kosmos, vilket är en förutsättning för en religiös tro. Augustinus gjorde en uppdelning av "natur" i väsen och substans, vilket blivit bestämmande för begreppsdefinitionen därefter. De skolastiska filosoferna återkom ofta till frågan om naturen och evigheten, och hävdade att endast Gud är evig och att naturen åtminstone delvis är förgänglig, Gud är den skapande och naturen är det skapade. Natur har i det sekulariserade samhället alltmera kommit att uppfattats som biologi, eller material som kan behärskas genom olika tekniker och manipulationer, gränsen mellan natur och kultur eller det artificiella har därmed blivit oskarp. (källa)
5. Inom mahayansk filosofi (madhyamaka), är det ingen skillnad på nirvana och samsara, då båda är tomma (shunyata). I en del mahayanska texter sägs även Buddhas död/ingång i parinirvana vara en bluff. Istället menar dessa texter att Buddha är evig, men att Buddha existerar bortom existens och icke-existens, samt bortom nirvana och samsara. (källa)
6. Plotinos lära betraktas i allmänhet som det sista självständiga uttrycket för den grekiska filosofin. Den präglas av den negativa inställning till den materiella världen som först introducerades av Platon och därefter blev utmärkande för grekiska spekulationer. Den empiriska verkligheten har helt fråntagits sin myndighet i Plotinus system. Enbart idéernas värld är verklig, därför att den är perfekt och evig. (källa)
7. Det finns en klassisk motsättning mellan tanken att verkligheten är det som våra sinnesintryck ger omedelbar kontakt med och en både religiös och filosofisk idé att det sinnena visar oss är en illusion eller en slöja som döljer en egentlig verklighet. I västerlandet kan denna tanke spåras främst till Parmenides och Platon. Enligt Parmenides är den sanna verkligheten en homogen enhet, medan den enligt den klassiske Platon i Staten och andra verk som Faidon utgörs av en högre tidlös och evig värld av begreppsliga idéer, som fungerar som urformer, "paradeigma" för sinnenas föränderliga verklighet. Dessa idéer erinrar om den hinduiska advaita vedanta-filosofin med dess idé om sinnevärlden som en Mayas slöja. Samma tankegång återuppstod på andra sätt senare hos Immanuel Kant, som skilde på fenomenvärlden, det vill säga den gemensamma verklighet vi lever i via våra sinnen (den empiriska världen) och världen såsom den egentligen är, tinget-i-sig. Även Kant antar att dessa två är helt olika, men tillägger att vi inte kan veta något om tinget-i-sig. Kants filosofi ledde Arthur Schopenhauer till att än mer betona det hinduiska draget i dennes teori om att tinget-i-sig är viljan, den strävande urkraft som ligger bakom allting, inklusive våra själsliv och vars främsta egenskap är att aldrig bli tillfredsställd. (källa)
8. Requiem, rekviem eller dödsmässa, även anniversarium eller själamässa, är en katolsk mässa över en död. Själva ordet requiem (ackusativ, av requies) är latin och betyder vila, och mässan kallas så efter inledningsorden Requiem aeternam dona eis Domine ("Giv dem evig vila, Herre"). Mässans fokus ligger på bön för de avlidna. (källa)