Förlust Synonymer Betyder Uttal

• avbräck
• nederlag
• nit

Hur används ordet förlust

1. Elbilstillverkaren Teslas intäkter för tredje kvartalet slog analytikernas förväntningar och bolaget visade även en justerad vinst per aktie på 2: 90 dollar, i stället för en förväntad förlust. Aktien handlades upp 9, 1 procent. (källa)
2. Ursprunget till det äldre uttrycket fågelfri står att finna i sacratio capitis, lat., ett fornromerskt straff, som bestod i förlust av alla mänskliga rättigheter. Det hade sitt namn av den lagformel, sacer esto!, varmed förbrytaren förklarades förbannad och fågelfri, så att vem som helst hade rättighet att döda honom. Straffet var urgammalt. Det motsvarar det fornnordiska varg i veum. (källa)
3. Syftet med de flesta transgena fiskarna som inte är för grundforskning handlar om att öka lönsamheten för odlaren, antingen genom ökad produktion (till exempel genom snabbare tillväxt, minskad förlust från sjukdomar eller möjlighet att odla i kallare vatten eller nya miljöer), billigare produktion (till exempel genom att möjliggöra för rovfisk att tillgodogöra sig växtprotein istället för animaliskt protein), eller en förbättrad produkt (till exempel genom ökat näringsinnehåll). I vissa fall kan detta leda till andra effekter som kan anses mera generellt positiva, som om lax kan matas med växtmaterial istället för med vildfångad fisk som ansjovis och sill. En ökad födokonvertering skulle också kunna minska behovet av så kallad foderfisk och även utsläpp från odling eftersom mer av födan binds i odlingsfiskens kött. Utom i fallet med den ökade tillväxten så är de andra typerna av transgen fisk i tidiga utvecklingsstadier och man har i princip bara lyckats visa att det är möjligt att få en önskad biologisk effekt av den införda transgenen men det återstår ett stort arbete med att ta fram en linje med fisk som uppvisar effekter som är kommersiellt användbara och som på ett enkelt sätt kan föras vidare till nästa generation. (källa)
4. Getens spridning till isolerade områden där den inte funnits tidigare har ofta resulterat i ödesdigra konsekvenser för den biologiska mångfalden i området. Detta gäller i synnerhet havsöar med djurliv som utvecklats utan närvaro av getter. Ett känt exempel är introduktionen av getter till ön Sankta Helena i Atlanten. Sankta Helena var en strategiskt viktig handelsplats under den tidigare delen av de stora upptäcktsresornas tid, och under denna period koloniserades ön. Geten infördes till Sankta Helena 1513, och var snart halvt förvildade och frivandrande över hela ön. Detta medförde att geten blev en tillförlitlig köttresurs för invånarna på ön, samt för återkommande sjöfarare. Först 300 år senare gjordes de första botaniska undersökningarna på Sankta Helena. Vid denna tidpunkt hade floran på ön ändrats radikalt av närvaron av en för öns arter okänd herbivor. 46 arter som var endemiska för Sankta Helena noterades vid denna tidpunkt. Idag är 7 av dessa utdöda. Vi kommer aldrig att få reda på hur många växtarter som fanns på ön innan getens ankomst. Geten har haft liknande effekter på andra oceaniska där den introducerats i en miljö där den inte funnits tidigare. Getens effekt på växter som inte är anpassade till dess närvaro är så stark att den nämnts som en mycket god kandidat till andraplatsen efter människan som orsak till förlust av biologisk mångfald. (källa)
5. Ett av nyckelproblemen med eldistribution är energiförlust i transmissionsledningar. Detta beror på att energin övergår till värme på grund av ledningens resistans. Med hjälp av högre spänning hålls denna förlust till ett minimum. (källa)
6. Nervfel kallas den hörselskada som orsakas av förlust av hårceller, eller störningar av hörselsnäckans ämnesomsättning eller vätskesystem. Orsakerna till nervfel varierar, men den vanligaste orsaken är att man med stigande ålder har nött ut delar av hörselsnäckan. (källa)
7. Ett annat exempel är det islamiska förbudet mot hasardspel. Den förekomna anledningen bakom förbudet ('illa) mot hasardspel är risken för ekonomisk förlust som kan leda till ekonomiskt ruinering för personen som ägnar sig åt det. Alltså är 'illa bakom förbudet mot hasardspel den ekonomiska risken som det medför, på samma sätt som 'illa bakom alkoholhaltiga drycker är den berusande effekt som man vill undvika. Det som kan vara problematiskt är att finna och förstå vad som är 'illa bakom ett visst förbud, alltså vad är egentligen Guds vilja och mening med ett specifikt förbud. (källa)
8. Det yttre uttrycket av vrede finns i ansiktsuttryck, kroppsspråk, fysiologiska reaktioner och ibland i offentliga aggressiva handlingar. Människor och djur ger ifrån sig höga ljud, försöker se fysiskt större ut, blottar tänderna och stirrar. De beteenden som förknippas med vrede är utformade för att varna angripare om att stoppa sitt hotfulla uppförande. Fysiskt bråk uppstår sällan utan föregående uttryck av vrede från minst en av deltagarna. Medan de flesta som upplever vrede förklarar dess upphetsning som ett resultat av "vad som hänt dem", påpekar psykologer att en arg person mycket väl kan förväxlas eftersom vrede orsakar en förlust i egenkontrollkapacitet och objektiv observerbarhet. (källa)
9. Den första svenska evangeliska jordfästningsordningen stadfästes i Olaus Petris handbok 1529. Den hade ur den medeltida ordningen endast behållits jordfästningen och likvigningen. Likvigningen där prästen välsignade den nyss avlidne, som efter reformationen kom att kallas utläsning, förbjöds i kyrkoordningen 1686, men övertogs i stället av lekmän. Den följdes därefter av likvakan, som förbjöds genom kyrkolagen 1686, då den ansåg ofta urarta till dans och lekar där öl och brännvin serverades. Den kom dock att leva kvar i seden att "sjunga ut lik". I äldre tid skottades ofta graven igen under psalmsången. Under 1600-talet blev likpredikningar vanliga, de ersattes senare av griftetal, vilket dock aldrig blev obligatoriskt. År 1686 bestämdes att de som kristligt levat skulle ärligen och på behörigt sätt still graven befordrade vara. Det fastställde även att jordfästningen skulle förrättas av präst i svenska kyrkan (senare fick vissa religiösa samfund rätt att själva begrava sina döda). Begravning fick endast ske på för ändamålet avsedd begravningsplats. Förlust av hederlig begravning blev ett straff. Man skilde mellan neslig begravning (för vissa grova brottslingar) och stilla begravning utan sång och klockringning och med förkortad ritual (för vissa brottslingar, odöpta barn och för dem som begått självmord). Kyrklig begravning var fram till 1926 obligatorisk för medlem i svenska kyrkan, då möjlighet öppnades för borgerlig begravning. (källa)