Försvara Synonymer Betyder Uttal

• beskydda
• gardera
• skydda

Hur används ordet försvara

1. Här på hemmaplan är kvinnorna i Piteå och männen i AIK jagade villebråd i varsin mästarklubb. Först när höstlöven faller – när muskler ömmar i slitna fotbollskroppar – vet vi om de lyckas försvara sina guld. (källa)
2. Kolonihäckning är ett begrepp inom ornitologi som används om fågelarter där paret alltid eller ibland häckar i grupp med andra par. Kolonihäckning ökar skyddet mot predation, och ju större koloni desto bättre häckningsresultat. Större kolonier har fler vakande ögon och större möjlighet att försvara sig. Det finns också studier som visar på att de vuxna fåglarna i genomsnitt får en längre livslängd bland kolonihäckare. En faktor som håller nere storleken på kolonierna är tillgång på föda. (källa)
3. Geparden blir könsmogen under andra levnadsåret. Efter dräktigheten som varar cirka 95 dagar föder honan en till åtta ungar (oftast tre till fem). Nyfödda ungar har silvergråa hår på ryggen som troligen utgör ett slags kamouflage. Honan måste ofta lämna sina ungar ensamma för att jaga. Hon har inte heller förmåga att försvara sina ungar när hon möter större rovdjur. Omkring 90 procent av alla nyfödda geparder faller offer för lejon eller andra predatorer. Geparder som överlever dessa kritiska månader kan bli upp till 15 år gamla. Lejonet är gepardens främste predator. (källa)
4. Alla djur, svampar och växter tillverkar gifter för att försvara sig mot mikroorganismer som försöker äta dem. Människans kroppsvätskor innehåller defensiner som är giftiga för bakterier och ribonukleaser som klyver RNA-virus. (källa)
5. Gårdens huvudsakliga boningshus var långhuset, i vilket man ibland även tog in husdjuren. Ibland byggdes det till med sidobyggnader eller särskilda rum som kök och gästrum. På gårdstunet låg ofta mindre byggnader som smedja, visthus och mindre bostadshus. Gårdstunet hägnades ofta in, dels för att hålla det fritt från lösa djur, dels för att enklare kunna försvara gården i orostider. Själva ordet gård betyder "omgärdad (inhägnad) plats". (källa)
6. Hasselmusen jagas huvudsakligen av rovdjur som rödräv, vessla och hermelin. Andra fiender är rovfåglar och ugglor. Hasselmusen kan inte försvara sig och måste därför fly. När musen håller vinterdvala grävs den ibland upp av vildsvin. (källa)
7. Hornen används av hannarna för att imponera på motståndare och under strider förätten att para sig. Alla hornbärande djur kan också använda hornen för att försvara sig mot rovdjur. Hornen sitter på ett tappliknande benutskott, rosenstocken, på pannbenet och består av benvävnad. Hornens form är avhängiga av arten och djurets ålder. Det förekommer enkla stänger och komplexa former med förgreningar och skovlar. (källa)
8. Alla hirdens inre angelägenheter avgjordes på hirdstämmor under kungens eller hirdstyrarnas ledning. Samfundets medlemmar, såväl som kungens andra undersåtar, var visserligen skyldiga att lyda landets allmänna lag, men stod dessutom under en särskild hirdlag (hirðskrá). Denna lags bestämmelser åsyftade inte blott att främja höviska seder och ridderligt skick hos hirdmännen, utan även att utbilda hirdinrättningen till ett lämpligt organ för kungen som statens högste styresman, vilket klart uttalas i kung Magnus Lagaböters hirdskrå. De olika befattningar eller ämbeten, som uppstod inom hirden, utvecklade sig även med tiden från att vara endast hovfunktioner till riksämbeten av första rang. Det äldsta av dessa hirdämbeten innehades av kungens märkesman (merkismaðr), motsvarande nyare tiders fanbärare, eller stambo. Han skulle bära och försvara kungens stridsmärke (fana), och på krigsskeppet hade han jämte de tappraste sin plats i förstäven, som han skulle värja. Ännu högre i anseende var stallaren, ursprungligen ett slags kunglig stallmästare, som hade sig ålagt att anskaffa och ordna skjutsen på kungens resor, men även fick tala på kungens vägnar vid offentliga tillfällen, vid ting och hirdstämmor, liksom han även föredrog hirdens angelägenheter inför kungen. (källa)
9. Som fenomen har huvudjakt varit föremål för intensiva diskussioner bland antropologer för dess sociala aspekter och bakomliggande motiv. Teman som kommer fram i antropologiska skrifter om huvudjakt inkluderar förödmjukelse av den slagne, rituellt våld, kosmisk balans, ett bevis på manlighet, kannibalism, prestige och som ett sätt att säkra att offret tjänar en som slav i livet efter detta. Nutida forskare är allmänt överens om att den primära funktionen var ceremoniell och var en del i att strukturera, förstärka och försvara hierarkiska förhållanden mellan samhällen och individer. En del experter hävdar att utövandet härrörde från tron på att huvudet innehöll själen och livskraften, och att man då kunde överta offrets kraft och styrka genom att ta dennes huvud. (källa)
10. Försvarare eller försvarsspelare inom fotboll är benämningen på de utespelare i ett lag vars utgångsposition är i den bakre försvarslinjen av lagets spelsystem och vars huvudsakliga uppgift är att försvara det egna målet genom att avstyra motståndarnas attacker. Från att försvararna i äldre spelsystem uteslutande var inriktade på försvarsspel deltar de i den moderna fotbollen även i anfallsspelet. (källa)