Förtjänst Synonymer Betyder Uttal

• avkastning
• profit
• vinning
• vinst

Hur används ordet förtjänst

1. Den juridiska rättvisan är den rättvisa som följer av lagen, beroende av rättsfilosofisk riktning liktydigt med moral eller inte. Inom ramverket för moderna liberala demokratier tenderar rättvisa att identifieras med en samhällsordning som följer principen om alla individers lika rättigheter, och att personer opartiskt belönas eller bestraffas för sina handlingar efter förtjänst. Rättvisan brukar personifieras av den romerska gudinnan Justitia. (källa)
2. Meritokrati (meritokratisk) (av latinets meritus, förtjänst, och kratein, från klassisk grekiska κράτος kratos 'styrka, kraft') är en rörelse, ideologi eller samhällssystem där begåvning, utbildning och utbildningsresultat i kombination med prestationer under karriären spelar den dominerande rollen vid befordran. En individs sociala status och lön ska bygga på vad denne åstadkommer i samhället. Anlag och begåvning, inhämtade kunskaper, och i yrkeslivet faktiska skickligheter och färdigheter, är meriter som i meritokratin är avgörande för en individs möjlighet till yrkesmässigt, socialt och politiskt avancemang. (källa)
3. I ett nollsummespel där förtjänsten för spelarna representeras med en förtjänstmatris som i exemplet ovan hittas minimaxlösningen genom att hitta en så kallad sadelpunktslösning. Tänk nu att det som står i varje cell i matrisen nedan är spelare A:s förtjänst. Spelare B:s förtjänst är alltså -1 multiplicerad med A:s vinst eftersom detta är ett nollsummespel. (källa)
4. Sakprosastilens huvudprincip fastslogs av den framsynte språkvetaren Gustaf Cederschiöld: "prosans form skall icke överraska". "Normalprosan", fastslog Cederschiöld, "är till för nyttans skull ... den är ej till för att bereda estetisk njutning, för normalprosans läsare är innehållet allt, formens största förtjänst är att på bästa möjliga sätt lätta uppfattningen af innehållet, åt formen vill läsaren ej egna en enda tanke, den får alltså icke genom några ovanligheter ådraga sig uppmärksamheten". (källa)
5. Under högskolastiken (1200-talet), skolastikens blomstringstid, inarbetades Aristoteles tänkande i den kristna teologin och filosofin. Startskottet var plundringen av Konstantinopel som ägde rum år 1204 men även från de erövrade moriska städerna under den reconquistan. Genom dessa kom, tillsammans med mängder av reliker, även en del av antikens kunskaper, som tidigare varit förbehållen Romarriket och det Bysantinska riket, tillbaka till Västeuropa. På sätt och vis kom även makten över den kristna teologins utveckling att under högskolastiken börja förflyttas till Västeuropa. Högskolastikens främsta företrädare var Albertus Magnus, Thomas av Aquino och Bonaventura. Denna tids främsta förtjänst var i vetenskapsteoretiskt avseende och inom forskningsfälten naturfilosofi, psykologi, filologin. (källa)
6. Efter sekelskiftet 1900 minskade andelen kvinnliga arbetare på byggen. 1904 infördes Gemensamhetsackordet för bruksbärningen som innebar att förutom en grundlön prissattes de olika arbetsmomenten och ersättningen delades mellan arbetarna i arbetslaget. Detta gav bättre förtjänst än tidigare, förutsatt att all orkade hänga med i lagets arbetstakt. Följden blev att männen inte gärna hade kvinnor i laget. (källa)
7. Enligt regeringsformen ska vid tillsättning av statlig tjänst avseende endast fästas vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. (källa)
8. Historiskt har högre tjänster ofta utgjort ett adelsprivilegium eller så har sådana faktorer som pengar, förbindelser eller lojalitet mot kungen spelat roll. I samband med demokratins genombrott har istället betoningen lagts på förtjänst och skicklighet i en lagstyrd förvaltning. (källa)