Hjälpa Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder hjälpa, varianter, uttal och böjningar av hjälpa

Hjälpa synonym, annat ord för hjälpa, vad betyder hjälpa, förklaring, uttal och böjningar av hjälpa.

Synonymer till hjälpa

Vad betyder och hur uttalas hjälpa

Hjälpa uttalas hjälpa och är ett verb hjälpte.

Ordformer av hjälpa

Aktiv

hjälpa
infinitiv
hjälper
presens
hjälpte
preteritum
hjälpt
supinum
hjälpande
presens particip
hjälp
imperativ

Passiv

hjälpas
infinitiv
hjälps
presens
hjälptes
preteritum
hjälpts
supinum

Perfekt particip

hjälpt en
~ + subst.
hjälpt ett
~ + subst.
hjälpta den/det/de
~ + subst.

Alternativa böjningsformer passiv

hjälpes
presens

Hjälpa är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Andra språk

Hjälpa på Engelska

  • help, assist, aid - give help or assistance, remedy, relieve, I', ll help you do the carrying, would you help me with the washing-up, please?
  • help - could I help it if the train was late?, it can', t be helped
  • help - be of use, crying won', t help, the medicine won', t work against hay fever

Hur används ordet hjälpa

  1. Efter samtal med läkaren får patienten ett bitmunstycke för att skydda sina tänder och instrumentet. Patienten får därefter ligga ner på sidan. Läkaren för ner gastroskopet genom munnen och vidare ner till det som ska inspekteras, exempelvis matstrupen, magsäcken eller tolvfingertarmen. När gastroskopet ska passera svalget ber läkaren patienten att hjälpa till genom att svälja. Gastroskopi är idag en mycket tillförlitlig diagnosmetod eftersom patienten allt som oftast får en diagnos fastställd genom gastroskopi. (källa)
  2. En belägenhetsadress anger var en plats finns. För bostadsadresser är det vanligen entrén eller infarten som adresseras. Belägenhetsadressen ska hjälpa en besökare att hitta platsen. Skilj belägenhetsadress från postal adress som anger platsen till vilken posten ska skickas. (källa)
  3. Ett annat begrepp som används för geishor är Geiko (芸子) vilket först började användas i Kyoto. Geishatraditionen i Kyoto är fortfarande mycket stark och än idag kallas geishorna i Kyoto för geikos. För att få bli professionell geisha (geiko) i Kyoto krävs en fem år lång utbildning. Många av de flickor som vill bli geiko är i femtonårsåldern, då den obligatoriska skolgången i Japan slutar, men de kan också vara något äldre. Hon börjar som shikomi och får hjälpa till med tvätt och städning i okiyan, geishahuset, och börjar med lektioner i dans och att spela instrument. En kort period är hon sedan minarai och börjar bära vitsmink, kimono och han-dara obi, en kortare obi än darari-obin som bärs av maiko. Strax efter det blir hon geishalärling, så kallad "maiko" (舞妓) (ordet härstammar från de två japanska orden 舞 (mai) som betyder "dansa" och 妓 (ko) som betyder "barn"), och följer med de andra geiko och maiko som bor i okiyan när de arbetar, det vill säga går till ochayas, tehus och dansar och underhåller. (källa)
  4. Gillena fanns i huvudsak av fyra typer. Flest var de allmänna gillena, där i princip vem som helst kunde söka medlemskap. I realiteten ändå de allmänna gillena ofta människor ur ungefär samma sociala grupp. Prästgillen hade ofta mer eller mindre tydlig geografisk förankring, som Helga lekamens gille i Stockholm och Convivium Salvatoris i Uppsala. Hantverksgillena kom småningom att gå upp i skråväsendet och satt sin prägel på hantverksskrånas fester långt efter att fenomenet gillen försvunnit. Köpmän reste betydligt mer än vad de flesta gjorde på medeltiden, och köpmannagillena hade särskilt fokus på att hjälpa gillesbröder på resa. (källa)
  5. I administrativt hänseende var goden sina tingmäns hövding eller styresman och som sådan skyldig att ge sina underlydande skydd och bistånd (traust), samtidigt som de underlydande var skyldiga att hjälpa honom och hans följe (lið). Dessutom skulle goden upprätthålla ordning och fred bland tingmännen, heraðsstjórn, bilägga tvister mellan dem, värna var och en mot förnärmelser av en mäktigare motståndare, genomföra nödhjälpsåtgärder vid missväxtår, medge eller förbjuda gemenskap med främmande handelsfartyg, bestämma pris vid varors försäljning och så vidare. (källa)
  6. Sägs kunna hjälpa vid bland annat reumatism, artros, osteoporos, Bechterews sjukdom och gynekologiska besvär samt olika slags hudåkommor, såsom psoriasis och eksem. Inga vetenskapliga belägg finns dock för dessa påståenden. (källa)
  7. När man innan det fanns järnvägar skulle förflytta sig på land, hade man bara två sätt att göra det på, nämligen till fots eller med hjälp av häst. Matställen och övernattningsplatser fanns inte. En resenär var oftast tvungen att tigga nattlogi, i allmänhet hos någon bonde, eller i värsta fall sova utomhus. Finare folk tog logi hos prästerna. Kungen var den ende som hade rätt att kräva förtäring och logi oavsett vem han och hans sällskap än uppsökte. (källa)
  8. Göken passar på att lägga sitt ägg när värdparet är borta från boet. Hon ersätter då ett ägg med sitt eget och flyger därifrån. Ibland verkar gökhanen hjälpa honan vid äggläggningen genom att distrahera värdparet så de inte ska märka att honan är vid boet och lägger sitt ägg. Olika honor är specialiserade att lägga ägg hos olika fågelarter. Göken måste söka reda på just den fågelarts bo som den är inriktad på. Hon måste även se till att kullen är nylagd, så att ägget inte kläcks för sent. Göken är också observant på andra tättingars bobyggande för att kunna lägga sitt eget ägg vid rätt tidpunkt. Skulle hon upptäcka en lämplig värd men för sent, det vill säga att äggen redan har börjat ruvas, kan hon förstöra boet eller äggen för att tvinga värdfåglarna börja om med en ny kull. (källa)
  9. Byggnader med stråtak fattar inte eld oftare än hus med tak av "hårt material". Däremot är det svårare att släcka elden på ett stråtak, om den väl fått fäste. Gamla byggnader har ofta dåliga skorstenar. Försäkringspremierna är högre för halmtak eftersom skadorna blir större om en brand bryter ut och det är dyrare att ersätta ett stråtak än ett standardtak. Att impregnera stråtaket på flamskyddsmedel kan hjälpa mot antändning och förhindra en snabb brandutveckling. De flesta bränder på stråtak börjar dock inte på ytan, då denna ofta är fuktig (särskilt i Storbritannien) utan i halmen kring skorstenen eller inifrån byggnaden. (källa)
  10. Subventionerade lån och på så sätt hjälpa företag med att exportera en viss vara eller tjänst. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Populärast:

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.